Högkonjunkturen över – kan påverka avtalsrörelsen
Nu väntar mörkare tider. Högkonjunkturen är över och svensk ekonomi är inne i en tydlig avmattningsfas. Det spår Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste prognos.
En betydligt lägre inflation liksom ökad arbetslöshet gör det ekonomiska klimatet tufft. Riksbanken väntas därför inte kunna höja räntan varken i år eller under 2020, skriver KI.
”Sysselsättningen bedöms minska med 0,8 procent det tredje kvartalet i år och arbetslösheten stiga till 7,1 procent 2020”, skriver KI.
Även Handelsbanken gör bedömningen att Sverige går mot en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Tillväxten faller till 1,1 procent i år och fortsätter ned till 0,8 procent nästa år, enligt en färsk konjunkturprognos.
Det kan jämföras med Handelsbankens prognos från i augusti, då årets tillväxt beräknades till 1,5 procent och nästa års till 0,8 procent.
Inbromsningen ser ut att gå snabbare än väntat, inte minst inom industrin.
”Indikatorer talar också för en fortsatt svag utveckling den närmaste tiden och vår tidigare bild att konjunkturen bromsar in ytterligare nästa år står sig”, skriver banken i ett pressmeddelande.
För 2021 bekräftar Handelsbanken sin augustiprognos på en svensk tillväxt på 1,3 procent.
Vad är högkonjunktur – Arbetets Mårten Nilsson förklarar
OBS! Filmen är gjord 2017 samma år som parterna slöt ett treårigt avtal, vilket nämns i filmen. Det ska förhandlas om under 2020.
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Riksbanken kommer enligt Handelsbankens ekonomer att låta styrräntan ligga kvar på minus 0,25 procent under hela prognosperioden, fram till och med 2021.
”Centralbanker mildrar nedgången men saknar ammunition för att förhindra en fortsatt global konjunkturavmattning, och det mesta talar för att de finanspolitiska stimulanserna blir små. Riskerna för en liten öppen ekonomi som Sverige är betydande i detta läge”, skriver Handelsbanken.
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror att inbromsningen kan göra avtryck på den annalkande lönerörelsen, då ungefär 2,8 miljoner svenskar under början av 2020 ska få nya löner.
”Vi antar att lönenivån sett i ett historiskt perspektiv blir fortsatt låg i avtalet”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.
