8 av 10 tjejer upplever machokultur på byggutbildningar
Åtta av tio tjejer på gymnasiets byggprogram upplever en machokultur, enligt en ny Sifoundersökning. Och många menar att lärarna inte gör tillräckligt när någon kränks.
”Att män är bättre än oss kvinnor.”, ”Grabbig attityd. Känslor får inte visas Rasistiska och homofobiska uttryck.”, ”En skadlig ’tuff’ kultur som skadar de som utövar och omgivning.”.
Citaten kommer en ny Sifo-undersökning med gymnasieelever och lärare från bygg- och VVS-programmen, och är elevernas egna beskrivning av den så kallade machokulturen.
I undersökningen, som gjorts på uppdrag av fackförbundet Byggnads framgår att åtta av tio tjejer anser att det finns en machokultur på deras gymnasieprogram. Samtidigt håller bara fyra av tio lärare med.
Undersökningen visar också att bara fyra av tio tjejer upplever att lärare eller andra vuxna agerar tillräckligt när någon elev behandlas illa eller känner sig kränkt.
Åtta av tio av alla elever menar också att jargongen i byggbranschen är hårdare än i andra branscher. Samtidigt är det dubbelt så vanligt bland killarna än tjejerna att faktiskt gilla jargongen, 30 jämfört med 14 procent.
Kristina Gustafsson är nyligen examinierad betongarbetare från vuxenskolan och var med vid diskussionen av rapporten då den presenterades på torsdagsmorgonen.
Hon menar att det även på hennes utbildning fanns en machokultur, även om det inte alls var lika påtaglig som när hon väl kom ut i arbetslivet.
– Något jag la märke till i skolan var att lärarna, som alla var män, mest hade ögonkontakt med de manliga eleverna. Sedan drog man ofta till med uttrycken ”kom igen nu grabbar”, man inkluderar inte tjejerna. Och det är ju inget medvetet. Om man är van vid att det bara finns gubbar i branschen har man ju ett invant beteende.
När hon kände att hon inte inkluderats sa hon ifrån.
– Det har gynnat mig att jag vågar säga ifrån, men det ska egentligen inte behövas, menar hon.
När Kristina Gustafsson väl gick ut på praktik syntes machokulturen tydligare.
– Jag var där för att lära mig och blev inte mottagen på ett bra sätt, de ville inte lära ut, och det var också nån som kallade mig lilla gumman. Det kändes inte bra. Men jag kände också att jag inte ville ge upp branschen för jag trivs med arbetsuppgifterna.
Fackförbundet Byggnads, som beställt Sifoundersökningen, har sedan 2014 drivit kampanjen ”stoppa machokulturen” med målet att göra byggbranschen mer jämställd.
Förbundets ordförande Johan Lindholm menar att jargong och beteende följer med, från utbildningarna, och ut på arbetsplatserna.
– Det är klart att det oroar mig att lärarna inte verkar se machokulturen lika tydligt som eleverna gör. Jag hoppas verkligen att vi kan få med oss yrkeslärarna för jag tror att det här är något vi bara kan lösa tillsammans.
Ni har drivit den här kampanjen sen 2014 och varit ute mycket på skolorna. Borde inte lärarna känna till problemet?
– Ja det kan man tycka, men många av de vittnesmål man möts av från kvinnliga byggnadsarbetare handlar om hela resan, från mötet med syokonsulenten med försök till direkt avrådan, till hur mottagande och stöttning under sin utbildning på olika sätt avlöpt. Det finns mycket därute som behöver rättas till och som inte är på plats. Utmaningarna är stora och det är vår uppgift att lösa dom.
Vad kan ni som förbund göra för att förbättra situationen?
– Vi är ute och pratar väldigt mycket machokultur i samband med alla de skolbesök som görs. Vi vill lyfta upp det här som ett problem att lösa tillsammans. Det är oerhört viktigt om vi ska bli en bransch som fler söker sig till.