”Oansvarigt av regeringen att glömma bort vägledningen”
Att vägledningen prioriteras bort är inte bara allvarligt, det är rent av oansvarigt. Studie- och yrkesvägledare förtjänar bättre än att återigen bli svikna av politiken, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund.
En alldeles färsk undersökning som Svenskt Näringsliv har genomfört visar att två av tre svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens.
Samtidigt har vi 30 000 ungdomar som inte lyckas fullfölja sina studier till gymnasieexamen och riskerar att hamna i arbetslöshet, varje år.
Till detta ska läggas att yrkesprogrammen inte lockar tillräckligt med ungdomar. För att inte tala om alla de nyanlända som behöver lära sig att hitta rätt för att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.
Nu ligger ett tungt ansvar på regeringen att återkomma med skarpa förslag om bättre studie- och yrkesvägledning och bättre förutsättningar för studie- och yrkesvägledare
Det finns en viktig yrkesgrupp som har en avgörande roll i arbetet att försöka hejda denna olyckliga paradox.
Som med sitt arbete kan motverka studieavbrott, samt fel- och omval vilka har negativa konsekvenser för såväl individen som hela samhället.
Som kan få ungdomar att tänka nytt och vidga antalet möjliga vägar till jobb och på detta sätt bidra till att minska den uppkomna missmatchen på arbetsmarknaden.
Jag talar förstås om landets utbildade studie- och yrkesvägledare.
En yrkesgrupp som alltid får höra hur viktiga de är men vars arbete inte värderas i praktiken.
De åläggs ett stort ansvar när det gäller vägledning av elever, inte minst de nyanlända, samtidigt som vi ser hur vägledningen i verkligheten är en nedprioriterad del av kommunernas verksamhet och att tillgången till och kvaliteten på vägledning varierar stort mellan kommuner och skolor.
Inte heller i regeringens budgetproposition för 2020 går det att hitta några större ambitioner för att rusta upp vägledningen så att den ska kunna hålla hög kvalitet i hela landet.
Vikten av att alla elever får tillgång till studie- och yrkesvägledning omnämns visserligen pliktskyldigt, liksom att man tillsatte en utredning 2017.
Men den enda ”satsningen” på vägledning reduceras till att ge Skolverket i uppdrag att se över befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledningen.
Att vägledningen på detta sätt prioriteras bort är inte bara allvarligt, det är rent av oansvarigt.
Framför allt när budgetpropositionen samtidigt innehåller reformer som kommer att öka behovet av vägledning, inte minst utbyggt Kunskapslyft.
För att denna reform överhuvudtaget ska lyckas krävs det att det finns utbildade studie- och yrkesvägledare. Redan i dag är det alldeles för många vägledare som saknar rätt utbildning, vilket är nödvändigt om kvalitativ vägledning ska kunna ges.
Lärarnas Riksförbund kräver nu att regeringen gör verkstad av de goda förslag som utredningen lämnade, inte minst att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter ska tydliggöras i skollagen och att införa timmar för Framtidsval i grundskolan.
Men vi kräver också att regeringen vågar ta ett steg längre och se till att det i framtiden ställs krav på studie- och yrkesvägledarexamen för tillsvidareanställning som vägledare.
Redan i dag är det alldeles för många vägledare som saknar rätt utbildning, vilket är nödvändigt om kvalitativ vägledning ska kunna ges
På sikt bör det följas av ett legitimationskrav.
Att vifta bort frågan och säga att det är omöjligt att lägga ett sådant krav på grund av en så stor brist på studie- och yrkesvägledare duger inte. Vi har inte tillräckligt med busschaufförer heller – ska vi då skippa kravet på busskörkort?
Studie- och yrkesvägledare förtjänar bättre än att återigen bli svikna av politiken. Nu ligger ett tungt ansvar på regeringen att återkomma med skarpa förslag om bättre studie- och yrkesvägledning och bättre förutsättningar för studie- och yrkesvägledare.
Annars sällar sig Anna Ekström och regeringen till den alltför långa rad makthavare som bara pratar om vikten av vägledning men sedan vänder ryggen till.
