Den största reformen när budgeten presenterades förra veckan av finansminister Magdalena Andersson var avskaffad värnskatt.

Beslutet väntas kosta 6,1 miljarder per år i uteblivna skatteintäkter, och det är politikerna själva som i störst utsträckning gynnas.

77 procent av Sveriges politiker och högre ämbetsmän betalar värnskatt i dag, vilket är högst av alla yrkesgrupper.

För bankchefer och direktörer är siffran 70 respektive 60 procent. Det visar siffror som SCB har tagit fram på uppdrag av Arbetet.  

Värnskatten betalas av de 345 000 personer i Sverige som har en månadslön över 61 000 kronor.

2017 utgjorde andelen värnskattebetalare 8 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.

Som jämförelse tjänar en genomsnittlig svensk löntagare 33 000 kronor i månaden, enligt LO:s senaste lönerapport.

Arbetare i ett LO-yrke tjänar 26 500 kronor i snitt, vilket alltså är mindre än hälften av gränsen för värnskatten.  

Bland undersköterskor, kassapersonal, städare och barnskötare är det 0,1 procent som kommer att få ta del av skattesänkningen.

Inom LO-yrkena är det lokförare som har en högst andel som betalar värnskatt, med 2,9 procent.

Värnskatt – historik

1915 lanserades en tillfällig engångsskatt på inkomst och förmögenhet för att avhjälpa brister i försvaret, som kallades värnskatt.

Värnskatten återinfördes till namnet 1995, men orsaken var nu att sanera statens finanser som var i obalans efter finanskrisen.

I år betalas värnskatt av personer med en inkomst över 703 000 kronor, motsvarande 61 000 kronor i månaden.

Nästa år avskaffas skatten, efter en överenskommelse mellan regeringen, C och L.

Källa: Wikipedia och Nordisk familjebok

Lokförarna organiseras bland annat av Seko, som även har den yrkesgrupp med lägst andel värnskattebetalare: brevbärarna. Bara fyra stycken brevbärare betalade värnskatt 2017.

LO är kritiskt till reformen, och hävdar i sitt remissvar till regeringen att den minskar skatteintäkterna, gynnar de allra rikaste och ökar klyftorna i samhället.

– Man hade 26 miljarder till att utjämna skillnader mellan män och kvinnor, rik och fattig, men då valde man att satsa tvärtom, att öka skillnaderna. Det här är så dåligt, sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson till Aftonbladet när budgeten presenterades.

Saco är å sin sida positivt och har länge drivit kravet att avskaffa värnskatten, bland annat med hänvisning till att det gör det lönsammare att studera.

Samtidigt ligger de flesta bland organisationens stora högutbildade medlemsgrupper under nivån för värnskatt.

Bland, jurister, universitetslärare och ingenjörer är det 34, 17 respektive 11 procent som betalar värnskatt i dag, och av grundskollärarna är det inte mer än 0,2 procent.

– Saco tycker att principen om att ingen ska behöva betala mer än 50 procent av en löneförändring i skatt är rimlig. Konsekvensen blir att värnskatten måste bort. Det är en legitimitetsfråga, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco.

Tror du att det är en prioriterad fråga bland medlemmarna i era förbund?
– Vi anser att gränsen för statlig skatt ska flyttas uppåt i lönefördelningen så att högst 20 procent av alla heltidsarbetande ska betala statlig skatt. Det är en förändring som berör en betydligt större del av våra medlemmar. Hög marginalskatt har många negativa effekter, det framgår klart från forskningen, säger Thomas Andrén.

Lista – så påverkas yrken av borttagen värnskatt

Siffrorna gäller för 2017 års inkomster, vilket är den senast tillgängliga statistiken. Gränsen för att betala värnskatt gick då vid en beskattningsbar årsinkomst på 651 700. Yrkesindelningen är Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012) som används av SCB.

Listan går att sortera genom att trycka på rubrikerna och är sökbar genom sökfunktionen högst upp till höger. Läser du på mobilen – scrolla vågrätt över listan för att se alla siffror.