Tysk industrikris slår mot hela Europa

Euron sjunker och europeiska börser faller på bred front efter indextalen.

EU:s ekonomiska motor, Tyskland, hackar. Det handlar i grunden om en bred nedgång för tysk industri, som tampas med effekterna av handelskrig, en global inbromsning för fordonsindustrin och oro för brexit utan ett utträdesavtal.

Med färska inköpschefsindex för september kommer nu tydliga tecken på spridningseffekter.

Industrirecessionen bromsar hela den tyska privata sektorn, vilket inte har skett sedan eurokrisen för sex år sedan.

Nedgången i industrin verkar förmörka utsikterna även i tjänstesektorn, konstaterar SEB-ekonomen Daniel Bergvall. Han konstaterar att många bedömare hade hoppats på att det skulle bli tvärtom, med en fortsatt stark tjänstesektor som skulle dämpa nedgången inom industrin.

Slutsatsen är att Tyskland, vars ekonomi krympte något under andra kvartalet, befinner sig i recession.

BNP under tredje kvartalet antas också minska något enligt Bergvall, vilket ger två kvartal i rad med negativ BNP-utveckling. Det är den tekniska definitionen av recession.

– Vi ser en tillfällig sättning i tysk ekonomi, som ger en grund recession, säger Bergvall.

De oväntat svaga indextalen gör att den tyska ekonomins problem kan antas hålla i sig längre än de flesta hade räknat med.

Och smittoeffekten på Sverige är uppenbar, enligt Susanne Spector, senioranalytiker på Nordea — även om svensk industri hittills har klarat sig bättre än tyska konkurrenter.

– Det här är så klart negativt för Sverige då Tyskland är en viktig exportmarknad för svensk del. Fortsätter de tuffa tiderna för Tyskland blir det också fortsatt tuffa tider för Sverige, säger hon.

Bergvall fyller i:

– Det är svårt att se varför Sverige, som brukar ligga i linje med utvecklingen i Tyskland, ska sticka ut och fortsätta ha en annan trend. Är det så att den globala ekonomin fortsätter utvecklas svagare kommer det slå även mot svensk ekonomi.

Att Tyskland just nu drabbas hårdare än andra europeiska ekonomier i den globala nedgången hänger samman med en betydligt större andel industri i ekonomin.

För Tysklands del utgörs cirka 25 procent ekonomin av industri. I eurozonen ligger snittet på 19 procent, vilket också är där Sverige ligger. I Frankrike är nivån 13 procent.

– Hela (den tyska) ekonomin är fortfarande väldigt beroende av industrin och lönerna ökade väldigt snabbt förra året vilket kan förvärra en nedgång, säger Spector.

I Tyskland pågår samtidigt sedan en tid en debatt om behovet av att stimulera tillväxt med finanspolitiska åtgärder, då penningpolitiken inte ser ut att räcka till för att vända utvecklingen. Beredskapen är god, enligt Bergvall.

– Jag tror att man får vänta på det. Jag tror man vill se ordentlig försämring i hårddata, stigande arbetslöshet och fallande BNP innan Tyskland tar steget att agera, säger Spector.

Joakim Goksör/TT