”Med politiska oneliners kommer vi inte åt gängkriminaliteten”

Samtidigt som vi läser om hur den organiserade brottsligheten och kriminaliteten ökar och sjunker ner i åldrarna ser vi hur skev politikernas lösningar på problemet är. 

Skärpta straff, vapenbrott, smugglingsbrott, straffrabatt, hårdare tag, göra livet ett helvete för kriminella – dessa är ord och oneliners som vi har hört och fått läsa om i samband med intervjuer med politiker.

Att vara reaktiv snarare än proaktiv verkar vara den politiska lösningen i dag. 

Förstå mig rätt, det som har hänt de senaste dagarna, åren är oacceptabelt och fruktansvärt.

Gängkriminaliteten har försatt Sverige i chock och rädsla och många oskyldiga människor har dött. 

Vi minns Alexander, Petar, Luna, Yuusuf, Daniel, Ahmed, Shayan och Rami.

Och dessa är bara en liten del av alla oskyldiga barn som har fallit offer för de kriminellas våld. 

Och samtidigt som vi ser hur gängvåldet ökar sjunker kriminaliteten också längre ner i åldrarna.

I dag är det lätt för en 15-åring att hitta andra möjligheter än att gå klart skolan. 

Att det ser ut så här är ett fruktansvärt svek av politiker och samhället.

Det räcker med en enkel sökning för att förstå vad som först prioriteras bort när en kommun behöver genomföra besparingar. 

Vi har förlorat generationer av ungdomar på grund av skattesänkningar och nedskärningar med konsekvenser som försämrad skola, färre fritidsgårdar och biblioteket samt föräldrar som inte får tillräckligt stöd i förorten.

Och då är det inte så konstigt att våldet ökar.

…att som politiker komma med reaktiva lösningar hjälper inte unga som befinner sig i riskzonen eller som växer upp i områden där kriminalitet och rädsla är vardag

I ett område där det kanske inte finns så många som går ut skolan eller har jobb, söker unga andra möjligheter.

För vi vet att de som lever utanförskap och som försöker försörja sig och skaffa sig status genom brott är de mest våldsamma i samhället. 

Men i dag verkar många tro att det här ett val man gör. Att det är frivilligt att bli kriminell och att man blir det över en natt.

Nej, de som begår de grova brotten idag rekryterades för flera år sedan och är konsekvensen av att samhället vände dem ryggen när de var unga.

Och vi fortsätter vända dem ryggen än i dag. 

Men det finns andra röster som ger andra förslag. Lärare, socialarbetare, civila samhället och polisen efterfrågar förebyggande arbete.

Och detta måste vi ta till oss, det är här vi måste börja.

Det är bra att vi satsar på polisen så att de kriminella gängen bryts upp.

Men att som politiker komma med reaktiva lösningar hjälper inte unga som befinner sig i riskzonen eller som växer upp i områden där kriminalitet och rädsla är vardag. 

Vänd inte de unga som växer upp i de kriminella gängens områden ryggen. 

Åk till förorten och fråga föräldrar till barnen i riskzonen vad de behöver hjälp med.

Fråga lärare, socialarbetare, civilsamhälles organisationerna och polisen vad man kan göra för dem så att de kan hjälpa ungdomarna. 

Gör detta samtidigt som ni bryter upp gängkriminaliteten.

För vi har inte tid eller råd med enkla oneliners. Det är allvar nu.

Risken är att vi fortsätter att förlora en hel generation av ungdomar i kriminellas fotspår.