Kina efter strejken: ”De som leker med elden kommer förgöras”
Kina stödjer fortsatt Hongkongs hårt kritiserade ledning. Dagen efter en omfattande generalstrejk i Hongkong, där 148 personer greps, varnar Kina demonstranterna.
Under en presskonferens på tisdagen — en i regel ovanlig åtgärd från Kinas sida som nu sker för andra gången på två veckor — riktas skarpa reprimander mot Hongkongs ”kriminella demonstranter”.
De som leker med elden kommer att förgöras av den, varnar Kina.
– Misstolka inte situationen och missta vår självbehärskning för svaghet. Underskatta aldrig beslutsamheten och den oerhörda styrkan hos den centrala regeringen, säger Yang Guang, talesperson för Hongkong- och Macaofrågor i Kinas statsråd.
Yang Guang säger också att Kina har fullt förtroende för Hongkongs hårt kritiserade polis och uttrycker fortsatt stöd för regionens högsta politiska ledare Carrie Lam.
På en fråga om möjlig militär intervention svarar talespersonen att den kinesiska armén, Folkets befrielsearmé (PLA), är starka och kommer att försvara varje del av dess territorium.
Peking sägs ha åtminstone 6 000 man stationerade i Hongkong, och det står inskrivet i Hongkongs lag att PLA får ingripa i regionen om det skulle ses som nödvändigt.
Under dagen hölls för första gången även en officiell presskonferens av proteströrelsen. Tre maskerade demonstranter klädda i gula hjälmar — en symbol för proteströrelsen — talade under vad de kallade en ”civil presskonferens av folket, för folket”.
– Vi uppmanar regeringen att lämna tillbaka makten till folket och att bemöta kraven från Hongkongs befolkning, säger de.
Demonstranterna fördömde även polisens våldshandlingar och manade dem att inte agera fiender till befolkningen.
Under gårdagens omfattande protester bröt våld ut mellan rivaliserande grupper och polis svarade med tårgas mot demonstranter. Enligt polisen greps 148 personer mellan 13 och 63 år — den högsta siffran sedan protesterna bröt ut.
”En stad i anarki”, lyder Hongkongbaserade tidningen South China Morning Posts framsida på tisdagen.
Bakgrund: Protesterna i Hongkong
Protesterna, som pågått sedan den 31 mars, sägs vara de största i Hongkong sedan regionen lämnades över från britterna till Kina 1997.
De började med att demonstranterna ville stoppa ett lagförslag som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina från att klubbas av Hongkongs politiska ledning. Hongkong är en speciell administrativ region i Kina och har ett separat rättssystem.
Ganska snart blev protesterna våldsamma.
Den 9 juli meddelade Hongkongs högsta politiker att man inte kommer att gå vidare med lagförslaget. Men demonstranterna lät sig inte nöjas. Protesterna utvecklades till att handla mer generellt om att begränsa Pekings ökade inflytande i regionen.
Hongkongs oberoende slogs fast i principen ”ett land, två system”, då Hongkong blev kinesiskt. Principen innebär att Hongkong — och även närliggande Macao, som tidigare var portugisiskt — är delvis självstyrande med bland annat större press- och yttrandefrihet. Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.
Under senare år har missnöjet med inskränkningar i Hongkongs system yttrat sig allt oftare. I den så kallade paraplyrevolutionen 2014 demonstrerade hundratusentals människor för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val, ett organ som infördes trots protesterna.
Under de senaste veckorna har demonstranterna i Hongkong bland annat blockerat kollektivtrafiken under rusningstrafik och angripit Fastlandskinas kontor, med gripanden och anklagelser om polisvåld som följd.
Källa: AFP, NE, UI/Landguiden