”Alla aktörer måste ta ansvar för sjuka”
För ett år sedan införde regeringen en reform om att stärka rehabiliteringen för den som återvänder till jobbet efter sjukdom. Nu ska rehabiliteringen efter arbetssjukdomar utvärderas, skriver socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).
Du ska inte bli sjuk av ditt arbete, men om du blir det ska du få ekonomisk trygghet från sjukförsäkringen och samtidigt få stöd att komma tillbaka till hälsa och arbete igen.
Vi vet att tidiga insatser är helt avgörande. Ju längre man är sjuk, desto mindre är sannolikheten att du ska kunna komma tillbaka till arbetet igen.
Det är också anledningen att du som anställd har rätt att få olika insatser på arbetsplatsen som underlättar för dig att komma tillbaka till arbetet.
En tidig kontakt mellan dig, din chef och hälso- och sjukvården är även det en förutsättning för rehabiliteringen ska fungera.
Det var denna vetskap som gjorde att regeringen under förra mandatperioden valde att förstärka anställdas rätt till rehabilitering vid sjukfrånvaro.
Vi såg att alldeles för få arbetsgivare faktiskt tog sitt lagstiftade rehabiliteringsansvar. För att fler skulle göra det beslutade vi att få på plats tydligare strukturer på arbetsplatserna och bättre planer för hur den anställde ska kunna komma tillbaka till jobbet efter sjukdom.
Vår reform om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete trädde i kraft den 1 juli förra året. Mer specifikt innebar den att arbetsgivare fick skyldighet att inom 30 dagar ta fram en rehabiliteringsplan för återgång i arbete tillsammans med anställda som förväntades vara sjukskriven längre än 60 dagar.
Syftet var att tydliggöra arbetsgivarens ansvar och på så sätt se till att färre människor behöver fastna i långa sjukskrivningar.
Men vi såg också att arbetsgivarna behövde bättre stöd för att kunna göra just detta. Därför gjordes det så kallade arbetsplatsnära stödet om så att det, förutom utredande insatser, även omfattar planering, genomförande och uppföljning.
Detta var något särskilt mindre företag efterfrågat. Vi höjde också beloppet på stödet från 7 000 kronor till 10 000 kronor per anställd och år.
Det har gått ett år sedan reformen trädde ikraft. För att följa upp och utvärdera hur det har blivit, och för att kunna göra reformen ännu bättre, ger regeringen nu Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att analysera hur reformen efterlevs av arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.
I uppdraget ingår, förutom att följa upp kraven på att arbetsgivaren upprättar rehabiliteringsplaner, även att utvärdera:
- Det ekonomiska stödet till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
- I Försäkringskassans användning av arbetsgivares planer för myndighetens handläggning och uppföljning.
- Arbetsmiljöverkets insatser till följd av de rutiner som utformats i samverkan med Försäkringskassan.
Alla berörda aktörer måste ta sitt ansvar för tidiga insatser för att en individ ska bli frisk och kunna jobba igen. Jag och regeringen vet att samverkan i det arbetet är avgörande för att stödet ska lyckas. Därför är vi noga med att följa upp resultatet av denna reform.