Hög kinesisk arbetslöshet pressar president

Världens näst största ekonomi tampas med ekonomiska utmaningar i form av omställning och minskad inhemsk efterfrågan — försäljningen av bilar dök med över 12 procent första halvåret 2019 — i kombination med handelskrig som pressar ner den viktiga exportpartnern USA:s efterfrågan på varor från landet som länge varit känt som ”världens fabriksgolv”.

Nyligen rapporterade Kina den lägsta tillväxttakten på nästan tre decennier, drygt 6 procent. Det var i linje med Pekings förväntningar, men många misstänker att den verkliga siffran är lägre.

– Ekonomer som jobbar i Kina bedömer tillväxttakten snarare strax över 4 procent, säger professor Steve Tsang, som leder Kinainstitutet vid SOAS-universitetet i London.

Samtidigt ökar upplåningen hos små och halvstora företag, som står för stor del av Kinas arbetstillfällen och inom den finansiella sektorn. Utvecklingen är inte helt olik den som föregick finanskrisen i USA, säger Kinakännaren Klas Eklund hos Mannheimer Swartling.

– Det är oroande att det finns en hög skuldsättning i den kinesiska ekonomin, framför allt i en del företag. I nuläget vet vi inte hur farligt det är. Det finns en stor grå lånemarknad i Kina som är svår att överblicka och många är oroliga över att de finansiella institutionerna har börjat låna ut till varandra i stor skala, säger han.

Rapporter visar också hur hushållens skulder växer. Alltihop sammantaget kan leda landet in i en långkonjunktur — eller än värre i en krasch.

– Det ser inte så ut nu, men kombinationen av skuldsättning och handelskrig gör att den här långsiktiga inbromsningen kan gå snabbare än vad kineserna själva vill.

– Då är risken att man än en gång försöker lösa det genom att öka kreditgivningen och blåsa på med infrastrukturprojekt. Det är inte ett långsiktigt hållbart sätt att hantera problemen.

Den allt mer ansträngda ekonomin får konsekvenser. I början av 2019 nådde den officiella arbetslösheten 5,3 procent — den högsta nivån på flera år.

Tekniksektorns jättar Alibaba och Baidu minskade sina nyrekryteringsprogram medan Tencent, ägare till kommunikationsplattformen Wechat och vars intäkter störtdykt, sade upp tusentals.

Trenden syns i många sektorer, argumenterar ekonomiforskaren Yu Zhongxin i tidningen The Diplomat och får medhåll av analysföretag som Gavekal, som under förra året mätte upp en förlust på nära tre miljoner arbetstillfällen i den kinesiska tillverkningsindustrin.

Hur arbetslöshetssiffrorna ser ut i verkligheten kan vi inte veta, säger Steve Tsang, som dock påpekar att den arbetsföra befolkningen kommer att minska.

Samtidigt väntas arbetslösheten i städerna öka.

– Men problemet är inte om en del personer förlorar sina jobb under de närmsta kvartalen. De riktiga bekymren börjar om det blir en oavbruten utveckling över lång tid, som två år.

En ekonomisk inbromsning som börjar påverka den vanlige kinesens vardag skulle få konsekvenser för Peking, menar Tsang. Tålamodet hos medborgarna är kortare i Kina än i en demokrati, eftersom den tysta överenskommelsen med kommunistpartiet vilar på politikernas löfte att leverera ständigt högre levnadsstandard — i utbyte accepterar kineserna att partiet har monopol på makten.

Om Peking inte klarar det, ja, då kan människors missnöje växa mot partiet och dess ledare, president Xi Jinping.

– Sedan 1989 har de aldrig misslyckats med att leverera en bättre morgondag. Så det har aldrig testats hur människor skulle reagera om, eller när, de inte lyckas längre. Det oroar nog Xi Jinping, säger Steve Tsang, som dock konstaterar att kommunistpartiets makt knappast står på spel.

– Men en tillräckligt allvarlig och långvarig ekonomisk nedgång skulle kunna innebära en stor utmaning för hela systemet.

Det i sin tur riskerar skapa en klyfta i kommunistpartiets topp, politbyrån. Även om vi är långt därifrån i dag, säger Tsang.

– Om politbyrån gaddar ihop sig mot Xi Jinping vet vi inte vad som skulle kunna hända. Xi skulle göra allt i sin makt för att kämpa emot. Vilket också är anledningen till att ingen av höjdarna kommer att utmana Xi Jinping — om inte situationen blir riktigt, riktigt illa.