Fler förlorade jobb när butikskedjor dör
Fler har förlorat sina jobb under årets första tre månader jämfört med samma period i fjol. Tydligast är ökningen bland anställda inom handel och industri — där har uppsägningarna ökat med 35 respektive 27 procent på ett år, visar nya siffror från Trygghetsfonden TSL.
För kollektivanställda inom den privata sektorn har antalet uppsagda som sökt omställningsstöd hos TSL ökat med 17 procent, eller omkring 400 personer, under andra kvartalet 2019 jämfört med samma period förra året, enligt en ny rapport från TSL.
Antalet uppsagda från handeln som beviljats omställningsstöd har ökat med 35 procent hittills i år jämfört med samma period 2018, en ökning på omkring 350 personer. För industrin är ökningen 27 procent.
– Det är stora siffror, och som vi tidigare har sett bekräftas även nu bilden av att det sker en avmattning, säger Caroline Söder, vd på TSL.
Den övergripande förklaringen lyder att det dels sker en strukturomvandling inom handeln där bland annat ökad e-handel och ökad internationell konkurrens påverkar, men också en avmattad världsekonomi med svagare efterfrågan.
Ökningen av antalet uppsagda inom handeln som nu skett beror framförallt på att ett antal större butikskedjor gått i konkurs, enligt rapporten.
De två stora konkurserna som har dragit upp siffrorna berör leksaksbranschen och klädbranschen, enligt TSL. Antalet som sagts upp från konkurser är dessutom nästan sex gånger fler för första halvåret 2019 jämfört med samma period förra året.
Antalet som sagts upp från konkurser är dessutom nästan sex gånger fler för första halvåret 2019 jämfört med samma period förra året.
– Vi ser att det pågår en strukturomvandling där 47 procent av alla uppsagda från handeln i dag kommer från konkurser, det är en avsevärd ökning sedan förra året, säger Caroline Söder.
För industrin är förklaringen till ökningen av uppsagda som beviljats omställningsstöd av TSL främst ett minskat behov av arbetskraft inom den internationellt konkurrensutsatta industrin.
– Många uppsagda kommer från delbranscherna, som till exempel tillverkning av metallvaror och maskiner. Det är flera institut som har flaggat för att vi ser en avmattning i ekonomin. Det är det vi ser här också.
Inom handeln är det främst butikssäljare, butiksmedarbetare och butikschefer som sagts upp och som står för inflödet av ansökningar om stöd till TSL.
Inom industrin är det arbetare från en mängd olika yrkesgrupper som har sagts upp, enligt TSL. Där rör det sig alltså inte om en specifik yrkesgrupp.
Men bilden av arbetsmarknaden är tudelad, menar Caroline Söder. För samtidigt som antalet uppsagda som sökt omställningsstöd hos TSL har ökat sedan förra året har en stor majoritet av de som avslutat stödet fått en ny sysselsättning inom ett år.
För andra kvartalet 2019 hade 90 procent av deltagarna fått en ny sysselsättning. Av de som fått en ny anställning under omställningen säger åtta av tio att det nya arbetet är mer eller lika kvalificerat som det tidigare.
– Vi bedömer att det är ett tecken på en fortsatt stark arbetsmarknad. Den kompetens som frigörs är efterfrågad på arbetsmarknaden och man behöver inte kliva ner i kvalifikationskrav för att få ett arbete.
Enligt Svensk Handel är ökningen av antalet uppsagda inom handeln väntad. Samma trend går att se hos handelsanställda tjänstemän, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Förklaringen till ökningen går delvis att finna i att det rör sig om större företag som gått i konkurs, men framförallt handlar det om att handeln genomgår en stor omvandling, anser hon.
– Man ska komma ihåg att handeln befinner sig i en otrolig omstöpning. E-handeln gör att utmaningarna för fysiska butiker är enorma.
– Det är inte bara nedläggningar och konkurser som gör att man varslar personal, det är också neddragningar och att man behöver kompetensväxla. Så att bara stirra sig blind på konkurserna är inte helt rätt.