Sjukhusclownen lyser upp i det svåra
Sjukhusclownerna vill skapa ett annat universum - en rolig stund i en annars ofta långtråkig miljö, genom allt från lugna samtal till full sprutt på skämtandet. Följ med dem på en arbetsdag.
Ambitionen är att skapa ett annat universum, en fristad, en rolig stund i en annars ofta långtråkig miljö, genom allt från lugna samtal till full sprutt på skämtandet.
De knackar försiktigt på i rum nummer 14. Från korridoren kommer en anhörig och vinkar avvärjande:
– Här behöver ni inte gå in.
Det uppstår en kort spänning, eftersom patienten sagt att hon gärna tar emot besök.
– Jaså, jaha, säger han, men orkar själv inte prata utan försvinner iväg.
Med kvinnan i sängen pratar clownerna om vikten av färg och blåser upp ballonger och formar till en blomma.
Bjuder på godis, ”clownmedicin”. I fönstret sitter en slokande ballongblomma, från förra besöket för två veckor sedan.
– Gillar du Elvis? frågar de.
Om Anne-Marie Möller
Yrke: Sjukhusclown och verksamhetsledare för Clownmedicin (tillsammans med Eva Riepe).
Ålder: 56 år.
År i yrket: 20.
Nödvändig egenskap för en sjukhusclown: Lyhördhet.
Bäst med jobbet: Att få uppleva många fantastiska möten varje dag, att göra skillnad, att det är artistiskt utmanande.
Sämst med jobbet: Inget är dåligt, men det kan vara väldigt tungt, med mycket sorg och smärta. Som att barn man fått en relation till dör, eller förlorar sina föräldrar.
– Jag tycker om musik, säger hon.
Så river clownen ”Boliden” av Can’t help falling in love på Ukulele och ”Pajette” utgör det ryska stränginstrumentet balalajka i livs levande form.
En timme tidigare byter Anne-Marie Möller och Otto Milde om en trappa upp.
Varannan vecka besöker de eller andra från organisationen Clownmedicin den palliativa vårdavdelningen i Långbro Park i södra Stockholm.
Här lever människor sin sista tid i livet, oftast några veckor.
Clownmedicin började sin verksamhet på Astrid Lindgrens Barnsjukhus för 20 år sedan.
Därefter har verksamheten spritt sig till bland annat demensvården och palliativ vuxenvård.
Också internationellt växer förståelsen för vad clowner kan bidra med i svåra stunder.
Om Sjukhusclowner
Antal i landet: Cirka 80.
Utbildning: Olika skådespelarutbildningar, clown- och mimutbildningar, plus praktisk övning i rollen på sjukhusen.
Fackförbund: Teaterförbundet.
Framtidsutsikter: Allt fler sjukhus och äldreboenden inser värdet. Behovet finns, finansieringen är svårare.
Lön: Uppdragsbaserad.
Ambitionen är att skapa ett annat universum, en fristad, en rolig stund i en annars ofta långtråkig miljö, genom allt från lugna samtal till full sprutt på skämtandet.
– På barnhospice fick vi höra: ”Ni är roliga för vuxna också”. Vi var tveksamma först, framför allt över hur de anhöriga skulle reagera. Jag hade själv haft min mamma på palliativ vårdavdelning. Men sjukhusledningen ville prova, säger Anne-Marie Möller.
Att vara clown är en profession som tar tid att lära sig och att vara sjukhusclown har ytterligare dimensioner.
– Vi måste be om tillstånd för att få närma oss personen i en väldigt svår situation, säger Anne-Marie Möller. Men om personalen frågar kan föreställningar om vad en clown är bli ett hinder. När de frågar patienten själva får de sällan nej.
– Eller hur Otto? säger hon drar en strumpa över håret.
– Nej, säger Otto och duttar ansiktet vitt:
– Det gäller att ha fingertoppskänsla. Man bygger en relation.
Så står där plötsligt ”Pajette” och ”Boliden” i rummet.
– Eller egentligen heter jag Bo Lidén, säger Otto Milde och drar några ackord på ukulelen.
En arbetsdag med en sjukhusclown
8.45 Anländer till sjukhuset
9.30 Stämmer av läget
12.00 Lunch
13.00 Ny runda
16.45 Arbetsdagen börjar ta slut
16.45 Lämnar sjukhuset
