”Vi får inte vika ett steg om aborträtten”

KULTURDEBATT. Rätten till fri abort infördes i Sverige 1975.

Jag är född -76. Min generation har aldrig behövt kämpa för rätten till abort.

Vi vet inte hur man gör. Jag skulle behöva lära mig argumenten och retoriken för något som vanns av andra kvinnor före mig. 

Min egen aborthistoria är på alla sätt odramatisk. Jag började äta p-piller första året på gymnasiet, både för att stabilisera mensen men också för att kunna ha sex utan att bli med barn.

Mitt ansvar. Flera år senare läser jag en mycket skrämmande artikel om p-pillers eventuella negativa effekter.

Blir irriterad över att det bara är just mitt ansvar om jag blir med barn eller inte. Följden är att jag blir det. 

Att jag är gravid kan en vårdcentral bekräfta, men var jag ska göra abort får jag sköta om själv. Mitt ansvar.

Jag har inte minsta moraliska betänklighet vad gäller detta ingrepp.

Varje steg för att begränsa, ändra på veckor, införa så kallad samvetsfrihet eller villkora bistånd med abortförbud är steg tillbaka till tiden

Tycker dessutom att det är mitt val. Det är min kropp. Men det där med att själv behöva ta reda på var aborter utförs och hur långa köerna eventuellt är stressar. 

Min mamma, som känner några av mina väninnor, kan snabbt upplysa mig om ett ställe i Stockholm. Det visar sig vara privatägt. 

Jag berättar detta över en öl någonstans. En känd journalist hör samtalet och skämtar senare om min dubbelmoral.

Hur kan jag som är vänster välja att göra abort på en privat mottagning? 

I dag kan jag såklart tycka att det är symptomatiskt att det var en manlig journalist.

Någon som förmodligen inte har en aning om hur jobbigt det är att genomgå en abort.

Själva ingreppet är enkelt. Jag blir otroligt väl behandlad. 

Jag nämner det för att min mamma har berättat hur hon av misstag, när hon var gravid med mig i Bukarest, lades in på en avdelning med kvinnor som kved av smärta efter olagliga aborter.

Där sköterskorna var grova och otrevliga. 

”Är det inte lika skönt nu när kuken inte är i dig?” ropas det från en sköterska till en ung kvinna.

Francine Finer, terapeut och dansare berättar en liknande historia från när hon var den första i New York att göra en laglig abort.

”Was it worth it?” ropade de åt henne när hon gör en min av smärta.

En av mina närmaste väninnor i Buenos Aires berättar hur hon höll på att dö.

Ingreppet var okomplicerat, men läkaren hade inte rengjort appa-raterna. En infektion följde.

Några vänner lade henne på en isbädd för att få ner febern.

Hennes mamma – en stridbar sjuksköterska – kunde i hemlighet ta in henne på akuten och se till att hon överlevde. 

Du riskerar inte bara ditt liv när du gör abort – du blir också en brottsling.

Dödstalen i sviterna av illegala aborter i Argentina är fortfarande enormt höga.

I andra latinamerikanska länder ser det likadant ut.

Kuba är det enda landet på kontinenten där abort varit lagligt länge, sedan revolutionen 1959.

Jag nämner det för att min mamma har berättat hur hon av misstag, när hon var gravid med mig i Bukarest, lades in på en avdelning med kvinnor som kved av smärta efter olagliga aborter

Uruguay införde det 2008. I Mexiko City nyligen. Två små länder och en huvudstad.

Det är vänsterns största svek. På en kontinent där vänsterregeringar under 00-talet vann varje land sveks kvinnorna. 

Och paradoxen; Argentina har den mest progressiva hbtq-lagstiftningen i världen – men abort är olagligt. Sedan några år tillbaka pågår en massrörelse för rätten till abort.

I Sverige kom abortfrågan upp under EU-valet.

Före detta journalisten Lars Adaktusson blev en röstmagnet för Kristdemokraterna i parlamentsvalet 2014.

Nu är han utrikespolitisk talesperson och kandidat till utrikesministerposten i en eventuell borgerlig regering.

Han har konsekvent röstat mot aborträtten under sin tid i Europaparlamentet. 

Debatt följer. Adaktusson håller sig undan.

Torbjörn Nilsson, en av landets främsta politiska analytiker, menar att Socialdemokraterna utnyttjade abortfrågan i valet.

Det får mig att minnas den där journalisten som tyckte att jag borde ha valt ett bättre ställe att göra abort på.

Något som låg i linje med min ideologi. Vet han vad som står på spel? Vet vi det? Vi som aldrig behövt kämpa för aborträtten.

Stora manifestationer i Buenos Aires.

Jag får höra att barnflickan hos en känd argentinsk skådespelare avlidit i sviterna efter en illegal abort. Metoden: persilja. 

Blir irriterad över att det bara är just mitt ansvar om jag blir med barn eller inte. Följden är att jag blir det

Jag pratar med Viveka Lundqvist, journalist som bär på sin mormors historia.

Mormoderns nya man, en pingstvän, tvingade henne till abort. Metoden: spruta upp såpa i livmodern. 50-talets Sverige. 

Marianne Eriksson, före detta EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. berättar om ett Stockholm på 60-talet.

Gynekologavdelningar överfulla av kvinnor som försökt göra aborter. Metoder: dammsugare, galgar, strumpstickor.

En majoritet i Norges parlament röstar natten till den 14 juni för en mer restriktiv abortlagstiftning enligt ett förslag från Kristelig Folkeparti. 

Varje steg för att begränsa, ändra på veckor, införa så kallad samvetsfrihet eller villkora bistånd med abortförbud är steg tillbaka till tiden.

Steg till ett Sverige före 1975 då kvinnor inte hade rätten att bestämma över sina kroppar.