Whatsapp kan få extremismen att växa
Whatsapp har allt en ljusskygg politiker kan önska. Du kan nå många och kommunikationen kan ske i slutna rum. Det är som bäddat för fejknyheter, skriver Erik Larsson.
Jag träffade ett 20-tal unga indier i Humlegården i Stockholm. Eftersom Indien precis haft val passade jag på att fråga vad de tyckte.
Alla var glada. Deras favorit, Indiens premiärminister Narendra Modi, vann stort.
Nya jobb skulle skapas. Landet skulle enas. Det där sista tvivlar dock många på. Modi leder det hindunationalistiska partiet BJP som anklagas för att underblåsa motsättningarna mellan hinduer och muslimer.
De unga fortsatte hylla Modi. De lovordade den 68-åriga mannen som ”var så bra på sociala medier”.
Det där med sociala medier är värt att stanna upp vid ett tag.
När vi i Sverige talar om det tänker vi främst på Facebook och Twitter men i allt fler länder vinner Whatsapp terräng. 1,6 miljarder människor använder nu meddelandeappen varje månad och den får därmed allt större politisk betydelse.
Brasilien höll förra året vad som kom att kallas världens första Whatsapp-val. Vinnaren, högerpolitikern Jair Bolsonaros, anklagades för att använda appen för att systematiskt sprida lögner om sina motståndare.
När Indien nu gick till val blev appen ett viktigt redskap även där. 300 miljoner indier använder den och det sittande regeringspartiet BJP hade en genomtänkt strategi. 74 000 partianhängare rekryterades och spred via sina kontakter och grupper budskap som gynnade regeringen.
Eftersom Whatsapp är krypterad är det svårare att följa vad som skrivs. De politiska diskussionerna flyttar in i små privata rum på nätet. Små ekokammare bildas där anhängarnas åsikter förstärker varandra.
Det är ett perfekt verktyg för en politiker, särskilt för den med ljusskygga budskap. Enkelt att nå många men svårt att få insyn. Det är som gjort för fejknyheter.
Forskaren Kiran Garimella, på amerikanska MIT-universitetet, har gått med i 5 000 privata grupper och analyserat fem miljoner meddelanden om det indiska valet. Fejknyheter är ständigt återkommande, säger han till Financial Times.
Han fann även vissa mönster. I de nationalistiska, regeringsvänliga, grupperna var det vanligare med hatiska budskap och i en grupp fanns bilder på en lynchning. I oppositionens grupper (Kongresspartiet) var det vanligare att sprida felaktig statistik. Men båda sidorna spred aktivt desinformation.
Det som tidigare skedde mer öppet på Facebook håller på att flytta in i Whatsapps slutna rum. Sen att det är Facebook som äger Whatsapp är en helt annan historia.