Nu öppnar Norrbotten för privat vård

Det är full fart den här morgonen på Cederkliniken i centrala Piteå.

I den långa korridoren som tjänar som väntrum väntar en handfull pitebor på provtagningar eller läkarbesök.

Längre bort i korridoren avslöjar joller, och måhända en gnutta gråt, var BVC håller till. 

– Primärvården har ett brett uppdrag och vi har allt vi ska ha inhouse, säger verksamhetschefen Petter Tuorda och räknar snabbt upp allt från demenssköterskor till arbetsterapeuter. 

Totalt arbetar 40 personer på vårdcentralen.

Med drygt 12 000 listade patienter, i ett upptagningsområde med 40 000 invånare, är Cederkliniken störst i Piteå.

Kliniken, som är en del av Praktikertjänst, startades 2010 av fyra distriktsläkare som hade tröttnat på att jobba hos landstinget.

– Det blev alltmer byråkratiskt och landstinget anställde projektledare som kom ut och talade om hur vi skulle jobba. Till sist blev det omöjligt att jobba i primärvården, säger Birger Öström, en av grundarna. 

Folk undrade om han och kollegorna var riktigt kloka när de valde att starta en privat vårdcentral i Piteå, en av landets rödaste kommuner, där Socialdemokraterna då hade egen majoritet.  

Även Birger Öström tvekade. Innan han utbildade sig till läkare jobbade han på SSAB och var medlem i IF Metall.

På SSAB var han skyddsombud och i ungdomen var han med och grundade sin lokala SSU-klubb. 

– Att starta eget satt väldigt långt inne för mig, jag kände ett starkt ideologiskt motstånd. Men ville jag fortsätta som läkare var det enda alternativet, berättar Birger Öström. 

Norrbotten har i decennier varit Sveriges rödaste län.

Det har avspeglat sig i den laddade frågan om privata företag i välfärden. I hela länet finns endast ett privat äldreboende och fyra vårdcentraler. 

Valet 2018 förändrade bilden av det röda Norrbotten.

I skuggan av den omvälvande regeringsbildningen nationellt har den politiska kartan i Norrbotten ritats om. 

För första gången sedan 1932 leder inte S landstinget. Partiet lyckades inte ens bli största parti i regionvalet.

Regionen styrs nu av en koalition bestående av Norrbottens Sjukvårdsparti (SJV), Moderaterna och Centerpartiet. 

Traditionellt röda kommuner som Kiruna och Haparanda har sedan årsskiftet koalitioner ledda av Centerpartiet. 

Den största frågan i regionvalet var centraliseringen av vården. I decennier har vård försvunnit från orter som Kiruna, Pajala och Kalix och centraliserats till Sunderby sjukhus i Luleå. 

Resor på över 15 mil är inte ovanligt för kvinnor som ska föda barn.

Samma sak gäller för den som behöver ett kirurgiskt ingrepp. Norrbottningar som har cancer får åka till Umeå i grannlänet Västerbotten för behandling. 

Debatten i Norrbottenpåminner mycket om den som finns i många andra glest befolkade delar i landet.

Den kokas ner till att människor som bor utanför de stora och medelstora städerna upplever att grundläggande samhällsservice inte längre finns där de bor. 

Sjukvårdspartiets valresultat är bättre ju längre bort man kommer från sjukhusen i Luleå och Piteå. I Kiruna fick Sjukvårdspartiet 69,9 procent i regionvalet, jämfört med Socialdemokraternas 11,2 procent. 

Socialdemokraterna i Norrbotten konstaterade efter valet att valförlusten berodde på att väljarna inte kände att vården fanns där för dem.

En av Sjukvårdpartiets valvinnare var löftet om att köpa in magnetröntgenkameror till sjukhusen i Kiruna och Kalix. 

– Det har vi fattat beslut om redan. Med MR-kameror i Kiruna och Kalix slipper folk åka 30 mil för en undersökning som tar en halvtimme. Vården har i mångt och mycket varit en reseverksamhet i taxi och buss, säger Sjukvårdspartiets regionråd Kenneth Backgård. 

Den andra stora huvudvärken för den nya regionledningen är rekryteringsfrågorna.

Norrbotten har en hyrläkarnota på över 300 miljoner kronor per år, vilket är ohållbart i längden. 

– Det är helt privat verksamhet, helt och hållet. Det är inte så många som tänker på det. Att bli helt oberoende av hyrläkare kommer inte att gå men vi måste minska det, säger Kenneth Backgård. 

Så diskussionen om privata utförare i vård och omsorg är för stunden ingen jättefråga i Norrbottens politiska liv.

Ändå tror de nyvalda borgerliga region- och kommunalråden att maktskiftet kommer att innebära bestående förändringar. 

– Den tydliga ideologiska skillnaden är att vi kommer vara mer positiva till alternativa driftsformer. Jag tycker det är bra att kunna konkurrensutsätta och skapa valfrihet men det är inte det primära i det här stadiet, säger Gunnar Selberg (C), kommunalråd i Kiruna. 

Hans partivän i Haparanda, kommunalrådet Sven Tornberg, säger att intresset är stort från privata aktörer att etablera sig i kommunen.

I Haparanda finns redan Klippan, Norrbottens enda privata äldreboende.

Sven Tornberg är öppen för att det kan bli fler under mandatperioden. 

Valresultat 2018

– Det är ingen hemlighet att vi som är borgerliga eller liberala inte har motstånd till andra utförare än kommunen, säger han. 

Det är inte bara i borgerligt ledda kommuner i Norrbotten som privata utförare är på väg att etablera sig inom äldreomsorgen.

Intill idrottsplatsen Björknäsvallen i Boden bygger omsorgsbolaget Norlandia ett nytt äldreboende med 126 platser.

Kommunen leds av Socialdemokraterna i koalition med Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Upphandlingen gjordes under den förra mandatperioden och den interna diskussionen inom Socialdemokraterna i Boden var väldigt infekterad. 

Trots motstånd i fullmäktigegruppen drev den dåvarande S-ledningen i Boden igenom beslutet. 

I Boden står Norlandia för både bygget och driften av äldreboendet, en modell som fler kommuner med slitna fastigheter tittar på. 

Jag tycker det är bra att kunna konkurrensutsätta och skapa valfrihet men det är inte det primära i det här stadiet

– I Boden har vi en renoveringsskuld med många kommunala fastigheter som inte mår så bra, säger Claes Nordmark (S), som tillträdde som kommunalråd i Boden efter valet. 

Om några månader flyttar Cederkliniken i Piteå till nya lokaler. Patienttillströmningen de senaste åren har gett vårdcentralen växtvärk. 

– Nu kan vi samla allt under ett tak, som det var när vi började. Här kommer vi att ha plats för 50 anställda om det skulle behövas, säger verksamhetschefen Petter Tuorda.

Vårdcentralens popularitet beror enligt honom på tillgängligheten.

Cederkliniken var först i Norrbotten med en digital lättakut, något som även landstingets vårdcentraler i Piteå nu har eller är på väg att införa.

Det innebär att människor med lättare åkommor kan komma förbi, knappa in sina uppgifter och få träffa en läkare i närtid. 

– Det är enkelt och man behöver inte passa en exakt tid, det älskar småbarnsföräldrar. Genom att öppna dörrarna för enkla åkommor har vi fått mer tid för de komplexa behoven, säger Petter Tuorda. 

På Cederkliniken har man märkt att motståndet mot privat vård minskat de senaste åren.

I början var skepsisen stor inte bara bland politiker, utan även i samhället i stort.

– Våra patienter fick höra en del märkligheter från personal på sjukhusen. Men det där har upphört, vi är inte så stigmatiserade längre, säger Petter Tuorda.