I den nya prognosen för 2019 och 2020 beräknar Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta ökar med 120 000 jobb där storstadsregionerna står för mer än 80 procent av jobbtillväxten.

Det kan jämföras med 111 000 jobb i prognosen som publicerades i december förra året.

– Vi går från en väldigt hög nivå vad det gäller både efterfrågan och arbetskraft där vi hade ett jättestarkt utfall under 2018. 120 000 nya jobb är en förhållandevis hög siffra och det är fortfarande en stark arbetsmarknad, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker vid myndigheten, till TT.

I intervjuer med arbetsgivare ges dock uttryck för en dämpad efterfrågan på arbetskraft och att den svenska konjunkturtoppen nu har passerats.

Därför dämpas tillväxttakten och för helåret 2019 görs bedömningen att arbetslösheten stiger från 6,4 till 6,5 procent för att nå upp till 6,7 procent under 2020.

I faktiska siffror betyder det att 359 000 personer beräknas sakna jobb under 2020.

Arbetsförmedlingen ser nu tre tydliga utmaningar de närmaste åren:

  • Motverka bristen på utbildad arbetskraft.
  • Öka utrikesföddas sysselsättning.
  • Motverka långtidsarbetslöshet.

– Vi har fortsatt stora rekryteringssvårigheter och bedömer att det kommer att saknas 100 000 personer med rätt utbildning på fem års sikt. Det är främst inom de offentliga verksamheterna som det finns rekryteringsbehov på grund av befolkningsutvecklingen med fler äldre och yngre. Denna utveckling försvinner inte oavsett konjunkturläge, säger Annelie Almérus.

När det gäller utrikes- och inrikesfödda spås de gå åt olika håll. När arbetslösheten bland de som är födda i Sverige minskar från 3,7 till 3,6 procent 2019—20 jämfört med i år, ökar de i den andra kategorin till 15,8 respektive 16,2 procent för 2019 och 2020 (jämfört med 15,6 procent).

– Särskilt kvinnorna har ett lägre arbetskraftsdeltagande. De behöver först och främst komma in i arbetskraften och därefter i jobb, säger Annelie Almérus.

– Vi ser också en stor skillnad på utbildningsnivån, där kortutbildade utrikesfödda kvinnor har en sämre utveckling än männen. Där finns också en jättestor utmaning.

Konsekvenserna kan annars bli omfattande, enligt Annelie Almérus då sysselsättningstillväxten nästan är helt beroende av att utrikesfödda får jobb, särskilt inom till exempel hälso- och sjukvård.

– Det är skarpt läge nu, annars får vi inte alls samma snurr i ekonomin och det finns också risk för sämre kvalité i välfärdstjänsterna.

Tobias Österberg/TT