Arbetsmiljö

Stuntmannens hemliga knep: Hantverkskunskap och styrka

Seth Ericson ger yrket som stuntman fler dimensioner än att vara stark och våghalsig. Följ med honom på en arbetsdag.

Seth Ericson syr själv mycket av utrustningen som behövs till stuntjobben. Bild: Marta Bartosiak

Redan som barn visste han vad han ville bli.

En stuntman i 1970-talsserien Trazan och Banarne tände gnistan.

– Jag trodde att det handlade om att tåla smärta, säger han, som tillsammans med kompisen slängde sig ut från en köksstege ned på så tunt underlag som möjligt.

I skolan ville han alltid ordna teaterpjäser med slagsmål.

Vi står lutade mot bänken i det kombinerade köket, lagret, verkstaden och träningsutrymmet i ett industriområde i västra Stockholm.

Seth Ericson har precis kommit hem från en filminspelning i Norge och visar dramatiska scener med finurliga uppfinningar därifrån.

Men några detaljer blir det inte – som leverantör till stora produktionsbolag gäller det att inte avslöja företagshemligheter.

Om Seth Ericson

Ålder: 47

Utbildning: Flera kortare och längre kurser i bland annat USA.

Gör: Driver firman Svenska Stuntgruppen (för tillfället utan anställda). Är stuntkoordinator och stuntutövare.

Specialitet: Motion capture (teknik för att spela in och lagra rörelser för film och spel) och realistiska slagsmål på scen och film.

År i yrket: 27.

Bäst med jobbet: Kreativiteten. Varje jobb har mängder av utmaningar, som alla har sin egen lösning.

Sämst: Att det är lite för intressant; har svårt att skilja privatlivet från yrkeslivet.

Om jag inte vore stuntutövare: Fjällräddare, kanske, för där finns en dimension till. Där kan man göra skillnad, rädda liv.

De fysiska förutsättningarna byggde Seth Ericson upp tidigt, med truppgymnastik, klippklättring, kampsport och fallskärmshoppning.

Viljestyrkan fanns där också. 13 år gammal ringde han upp den framgångsrike stuntmannen Johan Thorén och fick tips om en skola i USA.

Därefter ringde han den amerikanska ambassadören – som också tog sig an tonåringen.

Men först ett byggtekniskt gymnasium, som han också skulle ha stor nytta av, berättar Seth Ericson medan han visar på olika lösningar för fall, olyckor, volter och fartreducering.

– Hur mycket tror ni att den här håller för, frågar han och visar upp en några millimeter tjock lina.

Vi gissar fel på minst en nolla; här handlade det om ton.

– På tio år har utvecklingen gått från stålvajrar till fiberlinor, som inte bara är lättare utan även tål mer last, berättar han.

– Vill ni sätta er förresten? Jag är van att gå omkring.

Efter gymnasiet kunde han så äntligen börja utbildningen i USA.

– Jag älskade det från första mikrosekunden. Det var ännu roligare än jag trott.

Om stuntutövare

Antal i Sverige: Cirka tio heltidsarbetande. Ett 20-tal som jobbar extra.

Fackförbund: Teaterförbundet.

Lön: Enda gruppen som Teaterförbundet inte har avtal för. Ersättning förhandlas individuellt. Mer betalt ju farligare uppdrag. Reklamuppdrag ger mer än film.

Framtidsutsikter: Eftertraktat yrke, få kan få jobb. Det gäller att vara modig – men också riskmedveten. Utvecklingen av motion capture bidrar till viss ökad efterfrågan.

Källor: Seth Ericson och Teaterförbundet

Det handlade inte så mycket om smärta som om ljussättning, bildvinklar och problemlösning.

Och om säkerhet; som när uppdraget handlar om att få en rollfigurs stuntutövare att åka pulka ner för en hoppbacke. Och så byggteknik och sömnadsteknik.

Han brinner också för att förbättra villkoren för stuntutövare – för övrigt en term som han själv föreslagit och som blivit praxis i stället för stuntman.

Ett avtal mellan arbetsgivare och Teaterförbundet också för stuntutövare måste till, anser han.

– Det är ett av mina livsmål.