Så blir lagförslaget om utstationering
Rätten till stridsåtgärder för att kräva avtalsenliga löner hos utländska företag kan öka. I dag lämnades ett nytt lagförslag om utstationering över till regeringen.
Utredare Marie Granlund och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterade utstationeringsdirektivet under en presskonferens under tisdagen.
– Det här kommer att förändra en hel del för utländska arbetare som kommer att få ett utökat skydd, säger utredaren Marie Granlund om de lagförslag som hon i dag överlämnade till regeringen.
Lagförslaget är en direkt följd av förra årets ändringar i EU:s utstationeringsdirektiv, som nu måste införas på nationell nivå.
De innebär en rad förändringar för personer som är anställda av företag i andra EU-länder men jobbar tillfälligt i Sverige.
Den föreslagna lagändringen ger facken rätt att strida för samma lön som en svensk anställd skulle ha fått enligt kollektivavtal. Tidigare var den rätten begränsad till att strida för minimilön.
– Men utstationerande företag ska inte behöva betala mer än för svenska arbetstagare, slog Marie Granlund fast på presskonferensen där utredningen presenterades.
Lagförslaget stärker också skyddet för dem som är utstationerade längre än 12 månader.
Då ska det bland annat bli tillåtet för fackförbunden att vidta stridsåtgärder för fler villkor än under det första året.
I vissa fall kan detta första år förlängas med sex månader.
Lagförslaget innebär också att en arbetsgivare inte bara kan byta ut en arbetstagare efter 12 månader.
Annars skulle man kunna runda reglerna genom att ge en ny arbetstagare exakt samma arbetsuppgifter.
Förslaget till lagändring är också tänkt att täppa till en lucka i reglerna gällande bemanningsanställda.
I dag är man inte nödvändigtvis betraktad som utstationerad om man i sitt hemland är anställd av ett annat företag än det som skickade en till Sverige.
Det förändras nu så att även dessa personer ska betraktas som utstationerade enligt lagen.
– Där täpper vi till en möjlighet att kringgå reglerna, säger Marie Granlund.
Byggnads är ett av de fackförbund som berörs mest av utstationerad arbetskraft. Förbundet var också det som drog igång den stora debatten om utsationering i Sverige i och med Vaxholmskonflikten som startade 2004.
Konflikten ledde till ett beslut i EU-domstolen och senare en ny lag kallad Lex Laval, som minskade utrymmet för stridsåtgärder mot utländska företag.
Den lagen revs upp 2017, men rätten till stridsåtgärder begränsades fortfarande av EU-reglerna.
Nu ökar alltså möjligheterna för fackförbund att ta strid mot utländska företag med låga löner i Sverige.
En fråga som ställts inför de nya reglerna i Sverige har varit om rätten att ta strid för lika lön ska omfatta även andra ersättningar än själva lönesumman.
Enligt lagförslaget ingår ersättningar för resor, kost och logi under vissa förutsättningar.
Byggnads anser inte att förslaget går tillräckligt långt.
Förbundet hade velat se att svenska regler för resor och traktamenten skulle gälla fullt ut för utstationerad arbetskraft.
– Vi behöver en upprättelse av den svenska modellen – inte en halvmesyr. Utredningen tar några steg i rätt riktning men det är långt ifrån tillräckligt, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Även arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustrier är kritiska till utredningen. Fast av andra skäl.
– Det blir svårare att anlita utländsk arbetskraft, säger Byggindustriernas förhandlingschef Mats Åkerlind till TT och pekar på att ”lön” i stället för ”minimilön” blir svårare att förhandla om.
Reglerna föreslås börja gälla den 31 juli 2020 om de godkänns av riksdagen.
