Varje år dör mellan 40 och 60 personer i arbetsplatsolyckor i Sverige. Regeringen har infört en nollvision mot dödsolyckorna på jobbet, och i ett längre perspektiv har de dödsolyckorna minskat.

Men de allra flesta arbetsrelaterade dödsfall sker inte vid olyckor. Det handlar i stället om dödsfall som orsakas av stress, nattarbete, asbest, avgaser och giftiga ämnen.

I många fall är det arbetsrelaterade sjukdomar som utvecklas och leder till döden under lång tid, eller många år efter att personerna utsatts för arbetsmiljöriskerna.

Totalt dör runt 3 000 människor i arbetsrelaterade orsaker varje år, uppger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

– Det pratas ju gärna om dödsolyckorna, men de är verkligen bara toppen på ett isberg, säger han.

Arbetsrelaterade dödsfall

Riskfaktorer som leder till mer än 500 dödsfall var om året: stress, skiftarbete, motoravgaser, buller, ihållande fysiskt tungt

Faktorer som leder till mellan 100 och 500 dödsfall var om året: damm, asbest, kvarts och passiv rökning. 

Medan dödsfallen på grund av faktorer som asbest, buller och passiv rökning minskar så väntas de stressrelaterade dödsfallen öka i framtiden.

Det visar två rapporter som Bengt Järvholm varit med och skrivit på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Han säger att arbetsmiljöfaktorer som man känt till länge att de varit hälsofarliga, så som asbest och cigarettrök, har man arbetat med att motverka och därför väntas de dödsfallen minska.

– Även dödsfallen som beror på att man till exempel andas in giftig svetsrök eller kvartsdamm kan man minska ganska enkelt om man vill. Där vet man vad som måste göras.

Andra faktorer är betydligt svårare att påverka.

Stress är en sådan faktor, och eftersom stressen ökat i samhället och arbetslivet väntas de stressrelaterade dödsfallen öka de kommande åren.

Men även oregelbundna arbetstider och avgaser hör till riskfaktorer som är svårare att minska.

– Vi vill ju att någon ska jobba på natten till exempel på sjukhus även om vi vet att det är en hälsorisk, så där handlar det mer om att göra sådant arbete på bästa möjliga sätt för att minska riskerna.

Det kan handla om att ge ökade resurser och personaltäthet där det behövs, men också om ökad kontroll för de anställda genom att undvika till exempel minutstyrning för hemtjänstpersonal och andra yrkesgrupper.

– Vissa frågor går att lösa på arbetsplatserna till exempel när det gäller schemaläggning, men andra måste upp på politisk nivå. När politikerna lovar bättre äldreomsorg måste de också tillföra resurser, annars går det inte.