I en av de första studierna i sitt slag har Daniel Fredriksson, doktor i sociologi, undersökt hur arbetslösheten hänger ihop med hur mycket olika länder satsar på arbetsförmedling, utbildningsprogram för arbetslösa och jobbskapande åtgärder.

I underlaget för studien ingår tusentals arbetsmarknadspolitiska program i 19 länder, bland dem Sverige, som EU-kommissionen har samlat in information om.

– Kort uttryckt tenderar mer resurser till arbetsförmedling, utbildningsprogram för arbetslösa och jobbskapande åtgärder att resultera i lägre arbetslöshet, säger Daniel Fredriksson, som presenterade sin studie när Akademikernas a-kassa arrangerade Arbetslöshetens dag på onsdagen.

I undersökningen har Daniel Fredriksson kontrollerat om andra faktorer än arbetsmarknadspolitiken kan förklara skillnaderna i arbetslöshet mellan länderna, till exempel olikheter i anställningsskydd, lönebildning och facklig organisering.

Även när man tar hänsyn till sådana faktorer kvarstår en effekt av hur mycket resurser respektive land lägger på arbetsmarknadspolitiken.

– Arbetsförmedlingen har en central roll för arbetsmarknadspolitiken i de flesta länder, säger Daniel Fredriksson. Att lägga mer resurser på Arbetsförmedlingen gör att effekten av olika arbetsmarknadsåtgärder blir bättre.

Tidigare forskning har kommit fram till att generösa ersättningar till arbetslösa leder till högre arbetslöshet. Daniel Fredrikssons forskning nyanserar den bilden.

Mer resurser till Arbetsförmedlingen, som ju har en kontrollerande funktion, gör att hög ersättningsnivå och lång ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen inte påverkar arbetslösheten lika mycket.

Är alltså ökade resurser till arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen alltid bra politik?
– Nej, det finns inget absolut samband, svarar Daniel Fredriksson. Har man redan satsat mycket på arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar nyttan av ytterligare satsningar. Det är viktigt att veta vad det är man vill åstadkomma.

Vilka insatser som har bäst effekt för olika grupper är dock en fråga som saknar entydiga svar.

Anders Forslund, biträdande chef och professor vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), pekar på att det också är högst oklart om privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken är effektivare än offentliga.

– Privata aktörer kan ha incitament att hitta effektiva insatser. Men de kan lika gärna ha incitament för billiga insatser med låg kvalitet. Det är svårt att utforma system som ger de privata aktörerna rätt drivkrafter, säger Anders Forslund.

Arbetsförmedlingen ska nu göras om så att matchning och stöd till de arbetslösa i huvudsak sköts av fristående företag, en reform som ingår i överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna från januari i år.

– Reformförslagen gör mig konfys, säger Daniel Fredriksson. Privata utförare blir ofta dyrare.

Såväl Daniel Fredriksson som Anders Forslund hänvisar till den franske forskaren Bruno Crepons summering av de internationella erfarenheterna av privata aktörer som den mest gedigna på området.

Crepon finner inte stöd för att privata aktörer skulle vara effektivare – snarare tvärtom.