”Utredningen om las borde gått ännu längre”
Det är bra att regeringen utreder hur las ska uppdateras. Men många viktiga områden lämnas utanför utredningens uppdrag, skriver Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Las, lagen om anställningsskydd, utgår från en svunnen tid: svensk arbetsmarknad så som den såg ut på 1960-talet.
Lagen var ett olyckligt politiskt ingrepp som förstörde balansen i en partsmodell som fungerade väl. I dag har utvecklingen för länge sedan sprungit ifrån las.
Alla vet att vår värld är helt annorlunda än för fem decennier sedan. Företagen möter en mycket tuffare internationell konkurrens.
Förändringstrycket är högt. Kompetensförsörjning är en nyckelfaktor. Den snabba teknikutvecklingen ställer stora krav på omställningsförmåga och kompetensutveckling.
Företagens möjligheter att anställa och växa med rätt kompetens är avgörande för deras förmåga att klara dessa nya förutsättningar. En stel arbetsmarknad leder till svagare konkurrenskraft och i förlängningen till sämre trygghet på arbetsmarknaden.
Grundproblemet är att regelverket på arbetsmarknaden inte har anpassats till den nya verkligheten. Las har blivit ett hinder som försvårar för företag att växa och anställa.
Utredningen är ett steg i rätt riktning. Tyvärr blir steget för litet. Många viktiga områden lämnas utanför utredningens uppdrag
Lagen gör det också svårt för många människor att komma in på arbetsmarknaden. Den är en orsak till den växande tudelningen på arbetsmarknaden.
Samtidigt invaggar regelverket kring turordning vid uppsägning medarbetare i en falsk tro på att många anställningsår innebär högre anställningstrygghet.
Verklig trygghet i arbetslivet finns i individens kompetens och företagens möjligheter att anställa.
Därför är det bra att regeringen nu beslutat att låta utreda hur las skulle kunna uppdateras.
Utredningen är ett steg i rätt riktning. Tyvärr blir steget för litet. Många viktiga områden lämnas utanför utredningens uppdrag.
Utredningen ska exempelvis inte ta upp de omfattande kraven för uppsägning på grund av personliga skäl. De är ett särskilt stort problem för mindre företag.
Grundproblemet är att regelverket på arbetsmarknaden inte har anpassats till den nya verkligheten. Las har blivit ett hinder som försvårar för företag att växa och anställa
Många företagare vittnar om att de reglerna gör det onödigt riskfyllt att anställa. Tvister kring uppsägning av personliga skäl är svåra att förutse och leder ofta till utdragna processer med höga kostnader.
Både företag och medarbetare skulle vinna på reformer som ger stärkt flexibilitet och trygghet i arbetslivet, och som gör det enklare både att anställa och att få ett jobb.
Svenskt Näringsliv presenterade nyligen en modell som skulle leverera just det.
Modellen är vår utgångspunkt i förhandlingarna med LO och PTK om en moderniserad arbetsrätt.
Vår ambition är att skapa en balans mellan företagens och medarbetarnas behov. Vår modell är en helhetslösning som består av fem delar:
- Las reformeras i grunden. Arbetsgivare får större möjligheter att bemanna utifrån verksamhetens förutsättningar. Skydd mot oskäliga uppsägningar finns i bland andra diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.
- Omställningsförsäkringarna utvecklas ytterligare för att ge ett ännu bättre stöd vid omställning.
- Ökade möjligheter till kompetensutveckling. Drivkrafterna till lärande ska öka för både arbetsgivare och medarbetare.
- Arbetslöshetsförsäkringen reformeras. Skyddet ska både bli bättre och omfatta fler.
- Arbetsförmedlingen görs om i grunden. Fokus ska ligga på myndighetsutövning och effektivitet. Privata aktörer får ett större ansvar för stöd och matchning.
En framgångsrik reform måste innehålla alla dessa delar. Att plocka bort de delar man helst vill lämna orörda kan vara lockande – men det är inte en framkomlig väg till en helhetslösning.
Det är Svenskt Näringslivs ambition att tillsammans med LO och PTK komma överens om lösningar som innebär ökad flexibilitet för företagen och samtidigt tillgodoser medarbetarnas behov av trygghet i arbetslivet.