Vad han känner inför travarna som växer på skrivbordet?

– Lite ångest faktiskt, säger arkivarien och ler svagt mot högarna som han inte riktigt vet var de hör hemma, ännu. Innehållet i pärmen med rubriken ”Jag har tänkt och tyckt, 1985 till 1996” är ett exempel. Liksom ”Fotografier Personal 1990-tal”. Men det lurigare materialet är inte mer än en halv hyllmeter, påminner sig Bartosz Petryk om.

Det mesta av de 80 hyllmetrarna från den nya kunden har han redan sorterat in i rätt arkivboxar, med noggrann handskriven innehållsmärkning. Senare ska han överföra informationen till dator, och skriva ut klisterlappar.

Bredvid honom tornar arkivvagnarna upp sig, de där långa hyllorna med stora rattar på, just de här benämnda 2485 A till 2485 E.

Med en liten krok drar han ur gem från pappersbuntarna, för att de inte ska rosta och förstöra papperet.

– Jag tror det är ett verktyg som man egentligen ska dra ur rötter ur jord med.

Plastfickor avlägsnar han också, också dessa påverkar papper negativt på sikt, genom det mikroklimat som uppstår.

Lite ironiskt, påpekar han, eftersom plastfickor ofta indikerar just ordning och reda.

Mellan villor och industrier i en av Stockholmsförorten Brommas avkrokar ligger Centrum för Näringslivshistoria, där Bartosz Petryk är en av medarbetarna.

Det är en ideell förening vars verksamhet bekostas av de företag som har sina arkiv där. Där finns också ett förlag som ger ut näringslivshistoriska böcker och populärhistoriska magasinet Företagshistoria.

Det som är bra med just det här arkiv-jobbet är att det sällan blir monotont.

Visst kan han sitta i dagar, eller i månader, med att sortera in ibland rätt så enformigt material, men med jämna mellanrum hittar han intressanta godbitar.

Och ibland kommer redaktionen och frågar om han vill skriva en artikel. Eller så är det dags för kundbesök.

– En dag varannan vecka sitter jag på Svenska Fotbollförbundet. Där blir det frågor från journalister om till exempel fotbolls-VM 1958 eller så undrar en privatperson något om en idolbild på … Johan Elmander.

Känslan av att göra ett värdefullt jobb är viktig.

Här kan – med företagens tillstånd – forskare och privatpersoner söka information om den del av Sveriges historia som ägt rum i den privata företagssfären.

– Vi trycker också på att företagen själva ska berätta sin historia, så kallad history marketing.

En arbetsdag med Bartosz Petryk

7.00–9.00 Flextid

Flextid. Bartosz Petryk kommer klockan nio.

9.00 Kollar mejl

9.30 Gemensam fika

Läser tidningen. Pratar med kollegorna.

9.45 Går ner i arkivet

Jobba på kontoret. Går sen ner i arkivet, bland hyllor och arkivvagnar.

12.00 Lunch

12.45 Arbetet fortsätter

Fortsätter jobba efter lunch.

14.30 Avstämning

Gemensam fika och avstämning av arbetsdagen.

14.45 Sorterar

Lägger sorterade pappersbuntar i arkivboxar. Skriver ut klisterlappar och sätter på boxarna. Ställer in i hyllor.

17.30 Går hem

Om Bartosz Petryk

Ålder: 38 år.

År i yrket: Nio.

Egenskaper som gör att han passar för yrket: ”Noggrann och motvilligt social.”

Fritid: Läser om sport och musik.

Bäst med jobbet: Variationen.

Sämst med jobbet: Dammet och smutsen. Tidspressen (kan bara jobba så många timmar som företagen betalar för).

Om arkivarier

Antal i landet: 1 500.

Utbildning: Arkiv- och informationsvetenskap kan läsas som enskild kurs och program på universitetet, från ett till tre år.

Fackförbund: DIK, Akademikerförbundet för kultur och kommunikation.

Framtidsutsikter: Arbetsmarknaden är i balans på såväl ett som fem års sikt.

Medellön: 32 250 kronor i månaden enligt DIK:s statistik från 2018.

Källa: Arbetsförmedlingen, DIK, Kompetensinstitutet