Nu får spelreklamen inte skörda fler offer
Att civilminister Ardalan Shekarabi tillsätter en utredning för att begränsa spelreklamen är positivt. Men frågan är om vi kan vänta ett och ett halvt år innan något görs när spelberoendet leder till att allt fler människor blir utblottade, skriver Arbetets ledarskribent.
För ett par månader sedan skrev Tidningen Elektrikern om Kalle, en av dem som drabbats av spelberoendets allra värsta konsekvenser.
I ett fint reportage beskriver Kalles familj vem han var. De berättar om hans kamp.
Kalle förändrades, han mådde allt sämre vartefter spelandet och skulderna ökade.
Och han klarade inte kampen, han orkade inte. Sedan julafton förra året lever inte Kalle längre.
Och Kalle är långtifrån det enda offret av spelbolagens aggressiva taktik.
Det är viktigt att koppla ihop hur den högintensiva reklamen för något som är så starkt beroendeframkallande faktiskt skördar människoliv.
De flesta svenskar ogillar spelreklamen. Den digitala kampanjsajten Skiftet har tillsammans med Sifo genomfört en opinionsundersökning.
Nästan samtliga tillfrågade, 95 procent, upplever att det förekommer för mycket spelreklam. Och majoriteten i undersökningen, hela sju av tio, vill se ett förbud.
Och reklamen för spel är verkligen massiv. Var åttonde reklam just nu är för någon form av spelsajt, det är den näst vanligaste reklamkategorin totalt sett.
Hela 7,5 miljarder kronor investerades förra året i reklam av spelföretagen, en summa som ökat lavinartat på kort tid.
Och de företag som når de nya, ännu oupptäckta spelargrupperna är de som drar högvinsten.
Faktum är att reklambranschen är så skrupelfri att man vill komma åt de som verkar vara mest sårbara. De som verkar vara på väg in i ett spelberoende.
Och särskilt allvarligt blir det när spelberoendet kombineras med lättillgängliga, snabba lån.
När skulder läggs på hög och det inte finns någon utväg ur spelandet, det är då katastrofen slår till.
Och detta drabbar i stor utsträckning dem som redan lever på marginalerna.
De som ser spelandet som enda utvägen att kunna betala hyran eller ha möjlighet att köpa nya skor till växande barn.
En ny svensk studie visar på kopplingen mellan spelreklam, spelberoende och ohälsa. Personer med spelberoendediagnos har nämligen hela 15 gånger större sannolikhet än övriga att begå självmord.
Enligt en studie från Storbritannien har en av tio som klassas som spelberoende en aktiv suicidplan.
Att spelmarknaden är fri och reklamen för spelföretagen är oreglerad är ett av det mest långtgående experimenteten i svensk liberaliseringsiver.
Och att det gått överstyr inser de flesta, liksom att staten behöver gå in och sätta gränser.
Frågan är bara hur långt regeringen bör gå och hur fort de bör fortskrida.
Civilminister Ardalan Shekarabi har tillsatt en utredning om spelreklamen som blir klar nästa höst.
Och visst bör inskränkningar i spelreklamen utredas om vi vill att det ska göras ordentligt.
Men någon form av reglering måste göras redan nu.
För kan vi verkligen vänta till nästa höst medan en girig spelmarknad fortsätter göra vinster på människors misär?