Sverige lyftes som förebild på EU-möte

Den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson pratade om en svensk 25-årig IT-satsning på konferensen om framtidens arbetsmarknad.

– För 25 år sedan kom hemdatorerna och svenska regeringen bestämde sig för att alla skulle ha råd med en. Nu, 25 år senare, har vi en boomande spelindustri vars exportinkomster är större än vår järnexport.

Med på konferensen ”The Future of work”, den 9 april, fanns över 300 deltagare.

EU-minister Hans Dahlgren inte rädd att lägga svenskt veto i EU

Global

Allt fler jobbar som egna företagare, har projektanställningar eller andra lösare anställningsformer.

Samtidigt har digitaliseringen lett till att plattformsekonomin är på väg att blomma ut. Gränserna för vad som är ett jobb eller en ersättning ställer nya krav på de sociala välfärdssystemen.

Det var mot bakgrund av detta som EU-kommissionen sökte efter gemensamma lösningar för att tackla påfrestningarna.

Under en av sessionerna framhölls den svenska arbetsmarknaden som ett föredöme. Ylva Johansson var inbjuden för att berätta om hur investeringar både kan leda till social välfärd och ekonomisk framgång.

– Mitt huvudbudskap är att en inkluderande arbetsmarknad är nära länkad till ekonomisk tillväxt. De fostrar varandra, sa hon.

Den svenska arbetsmarknadsministerns rabblade sedan upp olika stöd som finns i det svenska välfärdssystemet. Hon sa att dessa är en förklaring till att Sverige har störst andel sysselsatta av alla EU-länder, 83 procent.

– Vi måste åtminstone gjort något rätt. En hög nivå av socialt skydd innebär att fler kan jobba och det tjänar vi på, sa hon.

Att socialförsäkringssystemet är enkelt och inte skiljer sig beroende på vilken arbetsgivare du har var, enligt henne, också en fördel. Pensioner som dessutom grundar sig på intjänad inkomst leder även till svenskar vill jobba längre.

EU-valet kan bli språngbräda för högerextrema

Global

Under en annan del av konferensen tog Marianne Thyssen, EU:s sysselsättningsskommissionär, det växande behovet av vidareutbildningar.

— Förr hade man kanske ett yrke under sitt yrkesliv, i dag har vi tio, sa hon och pekade på vikten av att införa system för vidareutbildning.

Hon var också orolig för att plattformsekonomin förändrar relationen mellan fack och arbetsgivare. När kunder kan beställa skjuts eller andra tjänster direkt av privatpersoner så kan det leda till att relationen mellan beställare och utförare förändras.

I dagens tjänsteekonomi regleras löner och villkor av avtal. Men då appar gör att beställare och utförare kan få kontakt med varandra direkt blir uppgörelserna individuella och oreglerade.

– Många av dagens plattformsarbetare deltar inte i den sociala dialogen längre, sa  Marianne Thyssen.

Det är inte endast ett problem för fackförbund och arbetsgivareorganisationer, vars inflytande minskar, utan påverkar också hur framtidens socialförsäkringssystemen ska utformas.

I dag bygger många av EU-ländernas välfärdssystem på att medborgarna har en vanlig anställning och att arbetsgivaren bidrar till välfärden.

Dagens välfärdssystem  utgår ofta från jobbet och lönen. Nu höjs dock flera röstar för att vi i framtiden istället ska designa systemen så att de utgår från inkomster, som till exempel privatpersoner kan få om de skjutsar någon med sin privata bil.

Digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens riskerar även att få andra konsekvenser.

– Vi vill ha robotdammsugare som städer våra hem, inte spionerar på oss, sammanfattade Marianne Thyssen de säkerhetsproblem som kan uppstå då ny teknik introduceras.

EU-kommissionens arbete med datasäkerhet och frågorna lär även få bäring på arbetsmarknaden eftersom de etiska vägvalen beräknas påverka sättet vi producerar.