De röd-grön-rosa röstar genomgående för förslag som ska ge skydd åt europeiska arbetstagare, i alla fall så länge det handlar om miniminivåer där varje land har rätt att ha högre krav.

Medan de borgerliga, med viss variation, röstar emot sådana förslag. Då med motiveringen att om man öppnar för en sådan lagstiftning på EU-nivå kan det på sikt hota den svenska modellen.

SD röstar i regel emot, då deras princip är att EU inte ska lägga sig i.

Det konstaterar Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel, som skrivit rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden” på uppdrag av tankesmedjan Arena idé.

När det gäller arbetsmarknaden var det två konkreta frågor som låg på bordet när Sverige senast skulle rösta till EU-parlamentet, 2014.

Den ena var frågan om utstationeringsdirektivet, vilka villkor som ska gälla för arbetstagare från ett EU-land som tillfälligt arbetar i ett annat.

Den andra frågan handlade om inrättandet av ett socialt protokoll, där sociala rättigheter ska stärkas i förhållande till de ekonomiska friheterna. En fråga som var het då, men nästa helt dött ut nu, enligt Sigrid Melchior.

– Det handlar egentligen om samma konflikt som funnits sedan Lavaldomen 2007, säger hon.

Att få pratar om ett social protokoll i dag beror på att det mesta av det som protokollets förespråkare ville har förts in i det reviderade utstationeringsdirektivet som klubbades 2018.

Där fastslås att principen lika lön för lika arbete på samma plats ska gälla. Det innebär att Laval-lagen, som fastslår att facken bara får strida om minimivillkoren i kollektivavtalen, i princip har fallit, konstaterar Sigrid Melchior.

Hon har tittat på vad de svenska partierna lovade i valrörelsen 2014 och sedan hur partiernas EU-parlamentariker har röstat i de frågorna.

– Då kan man konstatera att det som de lovat har de också hållit. Men de konkreta löftena var ganska få och luddiga.

I rapporten konstateras ändå att arbetsmarknads- och sociala frågor har seglat upp under mandatperioden och fått större fokus. Även om det varit färre arbetsmarknadslagar som tagits under den gångna mandatperioden än vanligt, men de reformer som har gjorts har varit mer långtgående.

Där är det reviderade utstationeringsdirektivet den dominerande.

I den frågan röstade S, MP, V och FI för förslaget, och följde därmed sina respektive partigrupps linje.

Även SD röstade för, men i strid med sin partigrupp. Även M, KD, C och L gick emot sina partigrupper men röstade emot lagen.