Arbeta mer, så får du högre pension. Det budskapet har myndigheter och politiker upprepat många gånger.

Men budskapet blir allt mer missvisande. Pensionsbolaget AMF, som ägs av LO och Svenskt Näringsliv, visar i sin årliga pensionsrapport att en person som jobbar från 25-årsdagen till 65 års ålder och tjänar 25 000 kronor i månaden bara får 931 kronor mer i månaden som pensionär än den som inte har jobbat en enda dag.

Det beror på att den som arbetar med en vanlig LO-lön får så lite inkomstbaserade pension.

40 års arbete räcker inte för att klättra över gränsen för garantipension och bostadstillägg.

– Beräkningen är gjord med dagens regler. När garantipensionen och bostadstillägget förändras så som politikerna har föreslagit krymper utbytet av 40 års arbete till några hundralappar, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom vid AMF.

Socialdepartementet belyste samma problem ur en annan synvinkel i en promemoria 2018.

En person som är beroende av garantipension och bostadstillägg vinner bara 50 kronor i månaden på att jobba till 66 års ålder i stället för 65, visade departementet med ett räkneexempel.

Jobbar hon till 67 blir belöningen 108 extra kronor i månaden som pensionär.

I januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna sägs att pensionen för ”vanliga löntagare” ska höjas, men hur det ska ske är oklart.

– Ett mer rättvist system för dem med ett långt yrkesliv och låga inkomster borde bli en fråga för trepartssamtal mellan staten och arbetsmarknadens parter, säger Dan Adolphson Björck.

Socialdemokraterna gick till val på höjda inbetalningar till den allmänna pensionen. Debatten har utgått från att höjda pensionsavgifter ska bekostas av antingen arbetsgivarna eller de anställda.

– Men det finns en tredje väg: att disponera om arbetsgivaravgifterna, säger Dan Adolphson Björck, som pekar på att den del av arbetsgivaravgifterna som går till sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring har krympt drastiskt de senaste 13 åren. I dag går en tredjedel av arbetsgivaravgiften inte till socialförsäkringar och pension, utan flyter in i statens budget som en ren skatt.

AMF visar i rapporten att allt fler börjar ta ut pension vid en annan ålder än 65 år. I många fall tar man ut pension och jobbar samtidigt.

Om detta är en bra affär är emellertid svårt att avgöra, enligt AMF. Kalkylen försvåras av att skatten på både pension och arbete sänks efter 65 års ålder (fast olika mycket).

De orange kuverten och informationen på minpension.se visar bara pensionen före skatt. De behöver kompletteras med information om skatteeffekterna, anser AMF.

AMF har länge varnat för att allt fler väljer att ta ut sin tjänstepension under en begränsad tid – fem eller tio år – i stället för att ta ut den livsvarigt.

Bland AMF:s nyblivna pensionärer tar nu 58 procent ut pensionskapitalet tidsbegränsat.

Särskilt bland arbetare är den här trenden stark. 2012 tog 32 procent ut pensionen tidsbegränsat, 2018 hade den andelen vuxit till 56 procent.

– Om trenden fortsätter måste parterna se över reglerna, säger Dan Adolphson Björck.

Om inte parterna reagerar kan staten komma att begränsa den avdragsrätt som gäller för tjänstepension, bedömer Dan Adolphson Björck.

De som tar ut en stor del av sin tjänstepension på fem år sänker nämligen sin pension resten av livet – och kan bli beroende av samhällets hjälp.