”LO måste ta ställning för ett fossilfritt samhälle”

Världen är på väg mot en katastrof för stora delar av mänskligheten.

Vi har möjligen tio år på oss att vända utvecklingen till ett hållbart fossilfritt samhälle. Detta säger den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPPC i klartext.

För att lyckas begränsa den globala uppvärmningen till under två grader behöver de globala utsläppen minskas med cirka sju procent per år med start senast 2020.

Tyvärr kan vi konstatera att utsläppskurvorna går åt helt fel håll.

Efter att ha planat ut under ett par år, har utsläppen de senaste två åren ökat kraftigt igen.

Resultatet ser vi i form av frekvent och förstärkt extremväder, såsom orkaner, torka, värmeböljor, översvämningar och havsnivåhöjningar.

Frågan är hur vi på denna korta tid av tio år ska lyckas med den enorma omställning som krävs. Det finns i historien en del erfarenheter och kunskaper att hämta gällande stora och snabba omställningar.

Vi kan inte lämna över ansvaret till skolungdomar att ensamma leda kampen för ett hållbart samhälle, nu måste fackföreningsrörelsen vakna och delta aktivt i omställningsarbetet samt stödja ungdomarna

Många förespråkar en krigsekonomi för en omställning av industrin, eller införandet av en Marshallplan för omställning.

Ett annat gott exempel som nu lyfts fram i USA är den så kallade Green New Deal, en plan för att ta itu med ekonomiska och sociala orättvisor, samtidigt som man bekämpar klimatförändringarna.

Idén kommer från USA:s president Franklin D. Roosevelts reformprogram 1933-1938.

Sverige är visserligen ett litet land med globalt sett låga utsläpp. Men vi har stora möjligheter att tillhöra den grupp länder som tar ledningen.

Vi har allt som behövs, det teknologiska kunnandet, resurserna och en svensk modell på arbetsmarknaden. Sveriges roll måste vara att gå i spetsen och visa att ett fossilfritt samhälle med bibehållen välfärd är möjligt att skapa!

Men, ska vi lyckas få med oss de arbetare och människor som direkt kommer att påverkas, inte minst inom fossilindustrin, måste fackföreningarna nu höja rösten och aktivt delta i det nya både gröna och rättvisa samhällsbygget.

Vi behöver inte uppfinna ett helt nytt hjul, eftersom vi har gjort det tidigare, både inom varvs- och textilindustrin.

Vad som behövs är en omställningsfond med en A-kassa som ger full ekonomisk trygghet och möjligheter till omskolning och vi behöver utveckla nya gröna schyssta arbeten.

Det måste också finnas en balans mellan hur människor påverkas i stad och på landsbygd. Om skatter och avgifter upplevs som orättvisa och bara drabbar de svagaste och mest utsatta, kommer vi aldrig att få acceptans för nödvändiga klimatåtgärder.

Vi riskerar att få en rörelse som ”Gula västarna” där i värsta fall högerkrafter och nationalister kidnappar de sociala argumenten, som ursäkt för att inte göra något alls.

Ojämlika samhällen med ökade klyftor riskerar att inte bara dra sönder samhällkontraktet och folkhemsbygget, utan också bli en kolbit i brasan för nationalistiska högerkrafter.

Men, ska vi lyckas få med oss de arbetare och människor som direkt kommer att påverkas, inte minst inom fossilindustrin, måste fackföreningarna nu höja rösten och aktivt delta i det nya både gröna och rättvisa samhällsbygget

Under de senaste tio åren har fackföreningar över hela världen under ledning av världsfacket ITUC/IFS drivit frågan om rättvis omställning (Just Transition) vid FN:s årliga klimatmöten.

Som representant för Internationella Transportarbetarefederationen ITF och som observatör för världsfacket, har jag varit med och drivit frågan om ökade klimatambitioner, rättvis omställning och solidaritet med globala Syd vid flera förhandlingar.

Men detta räcker inte på långa vägar. Därför är det mycket glädjande att se tiotusentals skolungdomar över hela värden skolstrejka och demonstrera mot klimatförändringar och vuxenvärldens misslyckande och passivitet.

Vi kan inte lämna över ansvaret till skolungdomar att ensamma leda kampen för ett hållbart samhälle, nu måste fackföreningsrörelsen vakna och delta aktivt i omställningsarbetet samt stödja ungdomarna.

Ska vi lyckas med att rekrytera ungdomar till att bli medlemmar i facket, måste vi bli relevanta och driva frågor som är av stor vikt för dem.

Flera fackföreningar och federationer runt om i världen har redan gjort detta, nu är det dags för LO och deras medlemsförbund att göra samma sak.

Sammanfattningsvis måste LO öka sitt klimatarbete, aktivt stödja Greta Thunberg och ungdomarnas kamp och tillsammans med dem, samt övriga civilsamhället, bilda en allians för klimaträttvisa, välfärd och trygghet.

Runt om i världen planeras en omfattande Global Strike For Future till stöd för Gretas klimatstrejk den 15 mars.

Jag föreslår att LO och alla medlemsförbund medverkar i manifestationen, samt att vi alla enas under banderollen ”Arbetare för Klimatet”.

För på en död planet finns inga jobb.