EU-kommissionen: Stark svensk arbetsmarknad
Svenska arbetsmarknaden är stark. Vi har störst andel sysselsatta och den svenska modellen med förhandlingar mellan fack och arbetsgivare framhålls som ett föredöme i EU-kommissionens analys av Sveriges ekonomi. Men det finns även flera utmaningar.
Varje år går EU-kommissionen igenom den ekonomiska utvecklingen i alla EU-länder.
Nu har rapporterna släppts och Sverige får fina vitsord för sin arbetsmarknad.
Andelen sysselsatta (83,3 procent) är den högsta i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är låg, och många kvinnor har jobb vilket gör att könsskillnaden på arbetsmarknaden är låg.
Dessutom har unga stora kunskaper i digital teknik och svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren framhålls som ett positivt exempel av EU-kommissionen.
Det finns även mörkare stråk i rapporten.
Matchningsproblem gör att företag har svårt att hitta rätt kompetens. Bygg, utbildning, vård och IT-sektorerna har svårt att hitta arbetskraft.
Det svenska asylmottagandet har gjort att arbetskraften har ökat. Många nyanlända är i arbetsför ålder vilket är den fördel då befolkningen åldras.
Samtidigt har nyanlända haft problem att hitta jobb.
Även de som har en låg utbildning har svårt att komma in på arbetsmarknaden eftersom andelen lågkvalificerade arbeten i Sverige är lägre än i många andra länder. Nio av tio jobb i Sverige kräver en ”grundläggande kunskap i digital teknik”.
Dessa utmaningar gör att EU-kommissionen tror att det kan bli svårt att sänka arbetslösheten som i år spås ligga kvar kring dagens nivå på 6,2 procent.
En stor del av rapporten handlar om den svenska ekonomin som enligt EU-kommissionen överlag är sund.
Sverige spås få ett överskott i statsfinanserna på 0,8 procent. Precis som tidigare år varnas dock för läget på bostadsmarknaden.
Med tanke på befolkningsökningen så byggs det fortfarande för få bostäder och Sverige uppmanas dessutom att införa marknadshyror.
De svenska bankarna får också godkänt då de klarat EU:s bankmyndigheternas stresstest, men även här varnas för att de höga bolånen ökar riskerna i ekonomin.