Ortopedingenjör gör nya lemmar till den som mist
Bredden, problemlösning och patientkontakt. Det är några av fördelarna med att vara ortopedingenjör, tycker Joakim Dolk. Följ med honom på en arbetsdag.
I verkstäderna gjuter, slipar och finputsar Joakim Dolk proteserna.
– Att få komma med ett protesben och se patienten resa sig för första gången efter en amputation – då blir det så tydligt att jag kan göra skillnad, säger Joakim Dolk.
Han har nyss haft veckans första protespatient. Även om han också gör annat, som personligt anpassade skoinlägg och ortoser, som stödjer, korrigerar och låser kroppsdelar utifrån, är just proteser Joakim Dolks specialområde.
Under utbildningen till ortopedingenjör läste han bland annat hållfasthetslära och biomekanik och lärde sig om kroppens olika muskler.
Med matten hade han ”hyfsat kämpigt” och inte förrän under praktiken insåg han att han hamnat rätt.
Det mesta i fråga om protestillverkningen har han lärt sig under arbetets gång, först i Sundsvall, sedan här i Stockholms län.
Den största gruppen amputerade är diabetiker. På grund av sår som inte läker eller stark smärta blir ibland amputation enda möjligheten.
Men långt tidigare kan sår göra att de behöver inlägg som stödjer och avlastar.
För att ge stöd och råd i ett tidigt skede ingår Joakim Dolk i ett diabetesteam på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Ortopedin är upphandlad och utförs av det privata företaget Team Olmed, som är inhyst bredvid apoteket vid universitetssjukhusets huvudingång. Där finns också försäljning av specialskor och andra prefabricerade produkter.
Butiken leder vidare in till verkstäderna, där det gjuts, slipas och finputsas.
Joakim Dolk har ett arbetsrum med dator där han också gjuter proteser på patienten.
Han trär en glasfiberstrumpa över benstumpen och sprutar sedan in plast, som stelnar på några minuter.
Efter bara två timmar är hylsan helt färdig.
Den monteras sedan ihop med protesben som är beställda från leverantör i rätt form och skostorlek.
Joakim Dolk gillar bredden, med problemlösning och patientkontakt, och gläds över utvecklingen som tagit fart de senaste fyra fem åren.
– Nu kan det, om allt flyter på precis så bra som det bara går, ta tre veckor från en amputation till dess att patienten prövar att gå med sin protes första gången. Förut handlade det om minst tre månader. Det betyder mycket för individen och samhället.
För vissa behov fungerar enklare proteser bra, medan andra, aktivare personer har förutsättningarna för att tillgodogöra sig nya tekniska lösningar.
– Det kommer nya grejer hela tiden. Nya fötter, nya knän. Om trettio år finns det kanske proteser som man kan styra genom att tänka.
En arbetsdag med Joakim Dolk
7.30 Arbetsdagen börjar
Börjar jobba.
8.00 Avgjutning
Gör en avgjutning för handortos.
9.00 Provar ut
Provar ut fotledsortos.
10.00 Pratar med sjukgymnast
Sticker in huvudet och kollar till när sjukgymnasten träffar en protespatient.
11.00 Lunch
Lunch.
12.00 Liners
Speciella liners som används vid tillverkning av proteserna.
14.15 Protes
Kosmetisk delfotsprotes i silikon.
15.15 Slipar
Slipar till kanter på proteshylsa.
16.15 Slut för dagen
Slutar jobbet.
Om Joakim Dolk
Ålder: 30 år.
År i yrket: 4,5.
Bor: Stockholm.
Lön: Ok, men kunde vara högre. Ingångslönen var låg, men löneutvecklingen hyfsad.
Om protespriser: På ett ungefär kostar de enklaste från 10 000 kronor och de tekniskt avancerade upp emot 300 000. De finansieras via landstinget.
Bäst med jobbet: Patientkontakten och känslan av att göra skillnad.
Sämst med jobbet: Inget egentligen. Men ibland är det svårt att möta patientens önskemål utifrån förutsättningar. Och vissa patienter är knepigare än andra.
Om jag inte vore ortopedingenjör: Funderade på budbilchaufför – men har för dåligt lokalsinne.
Om ortopedingenjörer
Antal: Cirka 300.
Utbildning: Treårig högskoleutbildning som bara finns i Jönköping.
Genomsnittslön: 32 700 kronor i månaden 2017.
Framtid: Goda möjligheter till arbete på kort och lång sikt.
Källor: Sveriges ortopedingenjörers förening, SCB, AF, Jönköpings universitet
