”Facket står på näringslivets sida om strejkrätten”

Svenskt Näringsliv kräver nya förbud mot strejk och andra fackliga stridsåtgärder. Ledarna för LO, TCO och Saco har ställt sig på näringslivets sida.

Det liggande lagförslaget innehåller flera allvarliga inskränkningar av stridsrätten.

Den värsta inskränkningen har beteckningen paragraf 41 d punkt 4. Detta punktförbud öppnar för dumpning av löner och anställningsvillkor genom så kallad avtalsshopping och gula fackföreningar.

Avtalsshopping innebär att arbetsgivare väljer billiga kollektivavtal framför dyra.

Gula fack är organisationer som är lojala med arbetsgivaren på bekostnad av löntagarnas intressen till exempel för att facket har startats av arbetsgivaren eller av dennes släktingar och bekanta.

I nuläget är avtalsshopping och gula fackföreningar sällsynta i Sverige. Det beror på att den arbetsgivare som väljer att avtalsshoppa eller anlita gula fack straffas med stridsåtgärder och krav på bättre avtal.

Om paragraf 41 d punkt 4 träder i kraft kan alla arbetsgivare plötsligt välja billiga avtal och gula fack och därmed freda sig mot stridsåtgärder.

Seriösa fackföreningar kommer visserligen ha rätt att vidta stridsåtgärder med krav på att arbetsgivarna ska ingå dyrare avtal.

År 2020 är det en stor avtalsrörelse. Om den nya lagen träder i kraft kan arbetsgivarna kräva att den fackliga sidan dämpar sina krav under hot om att börja avtalsshoppa och anlita gula fack

Men om facket i samma strid ställer krav på avtalets tillämpning blir striden olovlig.

Då kan arbetsgivaren ingå det dyra avtalet, slippa stridsåtgärder och sedan vägra tillämpa det dyra avtalet vad gäller löner och anställningsvillkor och istället fortsätta tillämpa det billiga avtalet. Då saknar alla fackföreningar lovliga medel för att stoppa dumpningen.

Lagförslaget har väckt en proteststorm från arbetarna på golvet. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har kommenterat situationen i Kommunalarbetarens nätupplaga (1/2 2019): ”Om jag hade varit kvar på golvet så hade jag också varit emot det här förslaget”. Där slutar dock Johanssons ärlighet.

På Aftonbladets debattsida (2/2 2019) förnekar han risken för avtalsshopping och gula fackföreningar.

Han påstår att efter lagens ikraftträdande är det ”fullt tillåtet att vidta stridsåtgärder även mot en arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal. De enda krav som ställs för att en sådan stridsåtgärd ska tillåtas är att den vidtas i syfte att träffa ett kollektivavtal och att facket först förhandlat med arbetsgivaren om kraven.”

Här kommenterar Johansson punkt 1-3 i nämnda paragraf 41 d. Men han ignorerar helt punkt 4, just det förbud som öppnar för avtalsshopping och gula fackföreningar.

År 2020 är det en stor avtalsrörelse. Om den nya lagen träder i kraft kan arbetsgivarna kräva att den fackliga sidan dämpar sina krav under hot om att börja avtalsshoppa och anlita gula fack.

Det kan räcka med hotet för att våra löner och anställningsvillkor ska undergrävas.

Om ett fåtal företag väljer avtalsshopping och gula fack får dessa en konkurrensfördel genom billigare arbetskraft.

Då lär fler företag pressas att göra detsamma för att klara konkurrensen och vinstkraven. Givetvis dumpas då även arbetsmiljön och säkerheten.

Lagförslaget måste skrotas i sin helhet.