– Det här beror sannolikt på att vi är inne i en kraftig byggboom. Runt om i landet pågår såväl mycket stora som stora och mindre bygg- och anläggningsprojekt, säger Arne Alfredsson, tillförordnad avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

Totalt anmäldes 106 799 utländska arbetstagare till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister i fjol, jämfört med 72 552 året innan. Det är den största ökningen sedan registret infördes för sex år sedan.

Det handlar om personer som har sin anställning i andra länder men som tillfälligt skickats till Sverige av sin arbetsgivare för att jobba.

De flesta utländska arbetstagare kommer från bygg- och anläggningsindustrin och andelen ökar. I fjol arbetade sex av tio utstationerade i byggsektorn.

Polen är det land som skickar flest arbetstagare i Sverige. Drygt fyra av tio arbetare, eller 46 400 personer, kom 2018 från Polen.

Det kan jämföras med länderna på andra och tredje plats, Litauen och Lettland, som hade drygt 7 000 arbetstagare vardera.

Länder som flest utländska arbetstagare kom från 2018

Polska arbetare står också för en stor del av ökningen under 2018. Antalet polska arbetstagare ökade med 74 procent.

– Efterfrågan är stor. Polska arbetare brukar normalt ses som duktiga hantverkare, säger Arne Alfredsson.

En stor andel utländska arbetstagare finns även inom informations- och kommunikationsverksamhet. Då handlar det mest om indier.

– Det är en väldig fart på digitaliseringen och Indien är ett av de absolut främsta länderna i världen när det gäller dataprogrammering och datakonsultverksamhet. Det finns också flera stora svenska företag som är etablerade i Indien och som skickar hit medarbetare för olika typer av arbeten, säger Arne Alfredsson.

Arbetsmiljöverket konstaterar samtidigt att det är oklart om ökningen av utländsk arbetskraft är en faktisk ökning, eller om det handlar om att kunskapen ökat och att arbetsgivarna blivit bättre på att anmäla.

Det finns också ett mörkertal.

– I de flesta fall handlar det sannolikt om företag och organisationer som inte riktigt är medvetna om vad regelverket föreskriver. Men det kan också vara personer som är här av andra anledningar och jobbar svart, säger Arne Alfredsson.

Anja Haglund/TT