Tidigt i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna slås det fast att valfriheten i välfärden är central, att en mångfald av aktörer är välkommen och att höga kvalitetskrav ska vara styrande.

Det ser ut som att svensk utbildningspolitik fått en inriktning som fokuserar på det som är viktigt för människor.

Så har det inte varit de senaste åren då välfungerande friskolor som lyft kvaliteten i svensk skola hotats av nedläggning på grund av godtyckliga ekonomiska regleringar.

Valfriheten i skolan är central för föräldrar och elever. En kraftig majoritet av föräldrarna vill kunna välja skola till sina barn. Och den svenska valfrihetsmodellen ska värnas.

Att välja skola är möjligt i de flesta utvecklade länder, men Sverige sticker ut.

Här kan alla välja oavsett plånbokens storlek. Föräldrar behöver inte betala ur egen ficka för att få plats på friskolor.

Vi har inte kvar de gamla privatskolorna som i många andra länder utgör en avgränsad del av skolsystemet för enbart de med pengar.

Men skolvalssystemet kan förstås bli ännu bättre i Sverige. Samhället har varit dåligt på att informera föräldrar om valfriheten och vilka alternativ som finns.

För ett par år sedan infördes lagstiftning för att tvinga kommunerna att informera sina invånare om möjligheten att välja skola. Men många brister fortfarande.

Friskolornas riksförbund har undersökt hur de 25 största kommunerna informerar om skolvalet.

Vår granskning ger endast fem kommuner helt godkänt. Listan toppas av Eskilstuna följt av Borås, Stockholm, Malmö och Nacka.

Åtta underkänns helt; Västerås, Umeå, Gävle, Karlstad, Kristianstad, Norrköping, Jönköping och Växjö.

Följden av denna bristande information blir att det är de mest pålästa som gör ett aktivt val.

Valfriheten måste tydliggöras och tas på större allvar så att den kommer alla till del.

Friskolornas riksförbund ser mycket positivt på att flera kommuner, exempelvis Malmö och Uppsala, infört obligatoriskt skolval även till kommunala skolor.

Tydlig information gör att ingen undgår att det går att välja.

Vi vill se att partierna lägger stort fokus på att utveckla kvalitetsmått för skolan under mandatperioden och Friskolornas riksförbund kommer att vara en konstruktiv samarbetspart i det arbetet

Ulla Hamilton

Nästa steg i ett sådant system är att också lära av valmönster och låta bra, eftertraktade skolor expandera och leda skolutvecklingen.

Samtidigt måste skolor som få aktivt söker sig till snabbt åtgärdas.

En mångfald av aktörer utvecklar och förbättrar skolan.

Utan privata initiativ från företag och branscher fanns till exempel inte alla de viktiga industrigymnasierna som erbjuder attraktiva utbildningar och som tillför livsviktig kompetens till svensk industri.

Här finns bland andra Volvo, AstraZeneca, Scania, ABB, Sandvik, Skanska, PEAB, Installatörsföretagen, Maskinentreprenörerna, Perstorp, Elajo och SKF som alla med sin kännedom om behoven bidrar med träffsäkra utbildningar.

Utöver dessa finns flera viktiga initiativ i form av samarbeten mellan friskolor, kommuner, företag, fackförbund och branscher för att erbjuda utbildningar som leder till jobb.

Exemplen ovan har tydligt fokus på nytta för arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Kvaliteten blir mätbar genom att undersöka vad eleverna gör efter skolan.

Men tydliga kvalitetsmått behövs för all utbildning och för att överenskommelsen mellan de fyra partierna om att höga kvalitetskrav i välfärden ska vara styrande ska kunna efterlevas fullt ut.

Vi vill se att partierna lägger stort fokus på att utveckla kvalitetsmått för skolan under mandatperioden och Friskolornas riksförbund kommer att vara en konstruktiv samarbetspart i det arbetet.

Elever och föräldrar vill välja och många skolhuvudmän vill vara med och erbjuda en mångfald av alternativ med hög kvalitet.

Med januariavtalet på plats hoppas jag på en mandatperiod där utbildningspolitiken har hundra procent kvalitetsfokus och värnar den svenska avgiftsfria valfrihetsmodellen.

Det är en politisk inriktning som har starkt stöd och som elever och samhälle vinner på.