”Slöseri med invandrares kompetens”
Sedan år 2000 har antalet utrikes födda med en högskoleutbildning nästan tredubblats. Ändå har alldeles för få högutbildade utlandsfödda kvalificerade jobb, skriver Henrik Ehrenberg, Jeanette Forss och Maria Nilsson, Unionen Stockholm.
Unionen i storstadsregionerna presenterade i en rapport från 2018, Vi kan bättre, resultat som visade att nyanlända akademikers kompetens inte tas tillvara.
Stockholm visade sämst resultat. Efter 15 år i Sverige är det bara 35 procent av invandrade akademiker som har jobb som motsvarar utbildningsnivån.
De senaste åren har många människor flytt till Sverige för att få skydd från krig och oroligheter.
En betydande andel av dem som kommer har en högre utbildning och har jobbat i yrken som arbetsmarknaden är i stort behov av, men Sverige har hittills inte lyckats ta tillvara kompetensen tillräckligt bra.
Unionen har som Sveriges största fackförbund och som representant för tjänstemän inom privat sektor både ett intresse av och ett ansvar för att etableringen och matchningen av nyanlända med högskoleutbildning blir så bra som möjlig.
Därför har Unionens regioner i Stockholm, Göteborg och Malmö tagit initiativ till att undersöka hur stor del av de högskoleutbildade nyanlända med flyktingstatus som har arbete i nivå med sin utbildning i Sverige.
Vi har varit särskilt intresserade av att se hur det ser ut i våra tre storstadsregioner.
Samtidigt är det bekymmersamt att många av dessa högskoleutbildade personer har jobb som i sig inte kräver högskoleutbildning, och att deras kompetens därmed inte har tagits till vara fullt ut
De invandrade storstadsborna har en betydligt högre sysselsättningsgrad än de högskoleutbildade med flyktingbakgrund som bor i övriga landet.
Redan två år efter att man fått uppehållstillstånd har mer än 60 procent av dem som bor i storstadsregionerna ett arbete.
Efter tio år ligger sysselsättningen nära den för inrikes födda med högskoleutbildning, på 90 procent.
Det är anmärkningsvärt och väldigt positivt. Det är tydligt att storstadsregionerna är starka jobbmotorer.
Samtidigt är det bekymmersamt att många av dessa högskoleutbildade personer har jobb som i sig inte kräver högskoleutbildning, och att deras kompetens därmed inte har tagits till vara fullt ut.
Efter 15 år i Sverige har mellan 35 och 50 procent av de invandrare som arbetar i de tre storstadsregionerna ett arbete i nivå med sin utbildning.
Det är ett enormt resursslöseri som drabbar individen och samhället, och även leder till att arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av personer med kortare utbildning i stället utförs av överkvalificerade personer.
Nästan var fjärde person med en högskoleutbildning i Sverige är född utomlands.
Sedan år 2000 har antalet utrikes födda med en högskoleutbildning nästan tredubblats från 109 000 till 319 000 personer.
Deras andel av alla högskoleutbildade i Sverige har ökat från 14 procent år 2000 till 23 procent år 2017.
Mot bakgrund av den verklighet som beskrivs i vår rapport vill Unionen lyfta förslag för vilka åtgärder vi som fackförbund anser att politiker och samhälle bör vidta för att snabbare och mer effektivt öppna dörrarna till arbetsmarknaden för nyanlända.
Våra förslag är:
- Påskynda utlandsfödda akademikers möjlighet att få sin utbildning bedömd.
- Skapa fler kompletterande och relevanta utbildningar.
- Förbättra kartläggning och matchning.
- Specialisera SFI efter yrkes- och utbildningsbakgrund.
- Hitta lokala lösningar.
- Hitta lösningar för jobbskapande.