Professor Wilkinson har status och ångest på hjärnan

ARBETET PRATAR OJÄMLIKHET med Richard Wilkinson. När epidemiologen Richard Wilkinson besöker Stockholm faller stora snöflingor över Norra Bantorget.

Från hans hotellrum, med inte fönster utan en hel glasvägg, ser han paradvåningarnas fasader från takhöjd.

– Det är ett vackert land ni har, säger han.

Lite senare ska han tillägga:

– Det är synd att det blir allt mer ojämlikt.

När han och forskarkollegan Kate Pickett skrev boken Jämlikhetsanden skapade den en av 2009 års heta debatter.

Deras mål var att med statistik och diagram visa att ojämlikhet är splittrande och socialt nedbrytande och har ett samband med ohälsa och en lång rad sociala problem, till exempel antalet intagna i fängelser, tonårsgraviditeter och utbredningen av fetma.

Och att nästan alla oavsett samhällsklass tjänar på ett mer jämlikt samhälle.

En del kritiker ansåg att urvalet av länder var för litet, eller att det var svårt att fastställa vad som var orsak och verkan till vad.

– Kritikerna var politiskt motiverade. De såg inte att vi hänvisade till hundratals studier som kommit redan 1970 och framåt. De behandlade det som om det var något vi hade hittat på.

Redan då hade de börjat se tecken på att ojämlikhet också får psykologiska effekter, utan att kunna verifiera det.

– Men sedan dess har det kommit ny forskning, som belägger just detta, säger Richard Wilkinson, som senare den här dagen ska presentera resultaten i hans och Kate Picketts nyutgivna uppföljare Den inre ojämlikheten inför ett fullsatt ABF på Sveavägen i Stockholm.

Ingen vet när den globala uppvärmningen skjuter iväg, men det ser ut som att det kan bli en höjning på tre fyra grader. Då kommer de rika att skydda sig själva, på sätt som fattiga inte kan

Så fullsatt att föredraget av den smale 75-åringen, med brun kavaj och buskiga ögonbryn, också visas på storbild i kaféet nere i entrén.

För dem som tror på jämlikhet blir han något av en livlina, samma dag som riksdagen röstat igenom en mittenregering som ska genomföra skattesänkningar för de allra rikaste.

Han ska visa prickdiagram efter prickdiagram där en lång rad länder placerar sig enligt samma tendens: ju mer jämlikhet desto mindre problem.

Som den som visar hur barns välmående har förändrats de senaste åren:

– Sverige hamnar precis enligt förväntan. Jämlikheten har minskat och så har också barnens välmående, blir hans kommentar.

Och så visas bilder på statusjakt, på hur vi vill att vi ska se ut jämfört med hur vi ser ut när vi inte vet att vi blir fotograferade.

Till en kosmetikreklam där en kvinna med sug i blicken skjuter fram sin nakna axel ska han fälla kommentaren ”Jag hatar verkligen den här bilden”, medan många i publiken omväxlande gör stora ögon och nickar.

Avgörande för att Richard Wilkinson borrat sig djupare in i frågan om de psykologiska effekterna är att han tror att de flesta, liksom han själv, känner av en social oro och ångest i olika grad, säger han och lutar sig tillbaka i hotellets snurrfåtölj.

– Det är mer förvånande att den här boken inte gavs ut för länge sedan, av någon annan. Men de som befinner sig i toppen av den akademiska världen är ofta väldigt trygga och självsäkra personer. När jag först antydde att social ångest kunde bidra till den stora skillnaden i hälsa i olika samhällsklasser kände jag mig väldigt osäker. Men vi har verkligen kunnat visa att stress påverkar oss och att stressen är så stark att den måste ha att göra med den sociala jämförelsen. Och att den är värre och mer intensiv i ojämlika samhällen.

…du går in i ett tillstånd av självannonsering. Du börjar marknadsföra dig själv, överdriva din kompetens, och blir narcissistisk. Och narcissism är också kopplat till psykisk ohälsa

Att behöva förhålla sig till överlägsenhet och underlägsenhet skapar ångest och psykisk ohälsa.

Vikten av status och klass ökar i ojämlika samhällen, och det gör att vi bedömer varandra, vilket kan påverka oss i två helt olika riktningar, säger Richard Wilkinson.

– Det ena är att självförtroende och självkänsla försämras och du blir stressad av sociala kontakter, drar dig undan.

– Det andra är att du går in i ett tillstånd av självannonsering. Du börjar marknadsföra dig själv, överdriva din kompetens, och blir narcissistisk. Och narcissism är också kopplat till psykisk ohälsa.

Roten till detta är att i mer ojämlika samhällen är sammanhållningen svagare, säger han.

Folk är mindre benägna att gå med i föreningar, involveras i samhällslivet, umgås med grannar. Folk litar inte på varandra utan bygger stängsel omkring det som är ens eget.

Inför framtiden ser han det som avgörande att hålla ihop frågorna om klimat och jämlikhet.

– Ingen vet när den globala uppvärmningen skjuter iväg, men det ser ut som att det kan bli en höjning på tre fyra grader. Då kommer de rika att skydda sig själva, på sätt som fattiga inte kan. Framtiden hänger på hur vi motarbetar detta.