Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt
Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje.
Sanna Tofte från Kommunal är kritisk till det förslag om ändrad strejkrätt som parterna presenterade 2018.
I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.
Det är deras egen bild av bakgrunden till lagförslaget som nu är ute på remiss, och som LO-förbunden ställt sig bakom.
– Det är ett kirurgiskt ingrepp som inte inskränker löntagarnas demokratiska rätt att strejka, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson när överenskommelsen presenterades i juni.
Samtidigt har fyra avdelningar i det största LO-förbundet, Kommunal, under hösten röstat igenom motioner om att ta ställning mot förslaget.
Motionerna från avdelningarna i Stockholm, Väst, Skåne och Västerbotten behandlas på kongressen i maj.
– Målet är att riva upp den här överenskommelsen. Strejkrätten är vårt starkaste vapen och den borde vi försvara med näbbar och klor, säger Sanna Tefke, sektionsordförande för Kommunal i Solna/Sollentuna.
Sekos Stockholmsregion har också röstat mot uppgörelsen.
– Vi behöver värna en stark underliggande stridsrätt som en sorts säkerhetsventil, säger Gunnar Westin, vice ordförande i Seko Stockholm.
Både han och Sanna Tefke är även aktiva i Vänsterpartiet, som vänt sig emot ändrad strejkrätt.
Utöver detta har enskilda medlemmar och förtroendevalda i en rad LO-förbund debatterat och manifesterat mot ändringarna under hösten.
I Målarförbundets avdelning Väst har det väckt infekterad förtroendekris att några företrädare vänt sig emot förslaget offentligt.
Lagförslaget gäller rätten att ta till konflikt mot företag som redan har ett kollektivavtal för det aktuella arbetet, med ett annat fackförbund. Fack utan avtal ska endast få ta till stridsåtgärder om syftet är ett eget kollektivavtal med fredsplikt, förutom vid sympatiåtgärder och indrivningsblockader.
Det konfliktande facket ska dock inte kunna kräva garantier om hur avtalet faktiskt ska tillämpas. Det först tecknade avtalet har företräde i praktiken.
Förespråkarna menar att detta gör att principer som redan gäller större delen av arbetsmarknaden, det vill säga alla inom huvudorganisationerna, kommer omfatta alla.
Men Sanna Tefke och Gunnar Westin ser faror.
– Vi vet inte vad det här kommer att få för konsekvenser och det riskerar att slå mycket hårdare än vad som sägs, säger Sanna Tefke.
Gunnar Westin säger att en stark strejkrätt leder till att Sverige har få konfliktdagar och att det är naivt att tro att balansen på arbetsmarknaden inte påverkas om man rycker undan den.
Han och andra kritiker fruktar att det leder till så kallad avtalsshopping där arbetsgivare väljer kollektivavtal efter vilket som är billigast.
– Man inskränker den fria stridsrätten och den är så vitt vi kan bedöma alla majoritetsfackförbunds yttersta skydd som man behöver för att kunna försvara sig mot arbetsgivare som ägnar sig åt sådant, säger Gunnar Westin.
Att arbetsgivare i dag avstår från avtalsshopping kan enligt honom och Sanna Tefke bero på att de vet att det fack som ställs åt sidan kan ta till konflikt om allt möjligt. Den möjligheten är nu på väg att försvinna.
Det kan sägas finnas spärrar mot sådant agerande från arbetsgivarhåll inbyggda i förslaget, men kritikerna är inte övertygade.
De menar att resonemangen utgår ifrån hur saker brukar göras i dag, men att det kommer ändras om reglerna skrivs om.
Huvudförslagen
Så brukar förespråkare beskriva vad ändringarna innebär:
• Reglerna blir mer enhetliga, principer som redan gäller inom de fackliga centralorganisationerna kommer att omfatta alla.
• Kollektivavtalets värde räddas upp. I nuläget är risken att arbetsgivare inte ser värdet i att teckna avtal, då de ändå kan utsättas för konflikt från annat fack.
Så låter kritiken:
• Risken är att arbetsgivare får mer utrymme för att välja att teckna kollektivavtal med den som erbjuder det till lägst kostnad.
• Inskränkningarna riktar sig nästan bara mot den fackliga sidans rättigheter.
Bakgrund
• I Göteborgs hamn har Hamnarbetarförbundet tagit till stridsåtgärder mot APM Terminals, trots företagets avtal med Transport. Hamnen är ett nav för näringslivet och situationen där har väckt debatt.
• Våren 2017 gav regeringen, apropå detta, en utredare i uppdrag att se över om ändringar behövs i konflikträtten.
• Kort innan den statliga utredaren skulle lägga fram sitt förslag i juni förra året presenterade parterna sin överenskommelse. Regeringens lagförslag som nu är ute på remiss bygger på den.
