Bryan Adams är en artist vars musik passar bra att spelas under en eventuell katastrof, menar Sveriges radio.

Efter terrordådet mot World Trade Center 2001 ska Clear Channel Communications, USA:s största ägare av radiostationer skickat ut en lista med 165 låtar som ansågs ”olämpliga” att spela.

Med på listan fanns bland annat Queens Another One Bites the Dust, Black Sabbaths War Pigs och Alanis Morisettes Ironic.

Låtar som på något vis handlar om flygplan och död.

The Beatles Ob-La-Di, Ob-La-Da kanske inte är något förstahandsval till en begravning, men där är det helt klart svårare att se den koppling mellan Paul McCartneys nonsenssång och att två flygplan kraschat in i World Trade Center som någon i Clear Channels ledning gjort.

Limp Bizkits numetaldänga Break Stuff kvalade möjligen in på listan av ren uselhet.

Men även Rage Against the Machine’s hela backlist fanns med. Kanske har någon mellanchef helt enkelt bestämt sig för att ta tillfället i akt och göra mänskligheten en tjänst genom att slå igen dörren till rapmetallen för evigt.

I det ljuset sätter upptäckten av en spellista med namnet ”P4 Katastrofmusik” från Sveriges Radio fart på fantasin.

Bo Kaspers orkesters Hon är så söt, Marie Fredrikssons Sparvöga, Norah Jones Don’t Know Why och Orups Från Djursholm till Danvikstull går att finna där.

Att Sveriges Radios nyhetsredaktion är förberedd vid händelse av katastrofläge får vi utgå ifrån.

För en del människor kan ju Bryan Adams vara precis det rätta. Alltså precis det som dom verkligen vill ha. Sen för en annan person så kan det ju vara det som man verkligen inte vill höra

Germund Stenhag, musikläggare P4

Men hur görs urvalet av musik som spelas i samband med en nationell kris? Jonas Westman, redaktionschef för SR Musik, förklarar.

– Vi har en krislista. Men varje kris måste man ju behandla lite för sig. Det är egentligen inga krislåtar utan mest att vi har tagit ned det en notch. Vi spelar kanske inte Pharrell Williams Happy eller de mest stompiga EDM-hitsen. Om till exempel P3 nyheter går in och tar över sändningen så kan dom använda den här listan och plocka låtar som är lite lugnare.

Till skillnad från Clear Channels påbud om opassande låtar så finns det alltså snarare en lista med låtar som rekommenderas vid ett krisläge där ingen musikredaktör är på plats.

Vid exempelvis Tsunamin julen 2004 var det i början svårt att veta säkert hur stor katastrofen var, samtidigt som många på redaktionerna var lediga.

Men även med listan till hands kan det finnas anledning att tänka sig för.

– Det är lätt att vi blir för oroliga för att folk ska ta anstöt av grejer, säger Westman. Men det beror ju lite på vad som händer. Om vi tar bränderna som var för två somrar sedan. Man kanske inte lirar Adeles Set fire to the rain i det läget.

Brittiska BBC ska, enligt tidigare medarbetaren Chris Price, spela en mix av lugnande ambient chill out innan nyheter om exempelvis ett terrordåd.

Musik av den typ som annars mest förknippas med avtändning efter en utekväll på Ibiza. BBC har också haft svårigheter att hitta rätt musik.

Den närmast kontroversiellt okontroversiella artisten Dido har till exempel textraden ”I will go down with this ship”.

Är det okänsligt att spela vid en färjeolycka?

Tuggummipopparna Sugababes textrad ”Train comes, I don’t know its destination. It’s a one-way ticket to a madman situation.” blir problematisk vid en tågkrasch. Så varför väljer inte SR att göra som BBC och helt enkelt spela instrumentala låtar?

– Risken är att man hamnar i ett valiumläge, säger Jonas Westman. Det vill man inte heller göra. Jag kommer ihåg att vi nästan var nere i den känslan när Estonia gick under. När det började rulla upp hur hemskt det var.

Germund Stenhag är musikläggare på P4 och alltså en av dem som jobbar med att sätta kanalens musikutbud.

Hur funkar katastroflistan?
– När katastrofen är framme. Det vet man ju aldrig när den händer. Men den som står i en studio om något händer till exempel på natten ska snabbt kunna hitta musik i en lista som känns bra att spela oavsett vad som har hänt.

Listan innehåller runt 200 låtar och uppdateras kontinuerligt. Den kan också användas i olika sammanhang. Inte bara vid det som vi lyssnare definierar som yttre kris i stil med naturkatastrofer eller terrordåd.

– Om du haft en telefonare med någon som berättar om att hennes mamma gått bort så är kanske inte Walking on Sunshine låten som sitter allra bäst där, säger Stenhag. Sen så har vi också krislistan om det händer något hemskt i världen. Då läget kanske inte är just Can’t stop the feeling med Justin Timberlake.

Det verkar vara en hel del tryckare på den här listan.
– Nej egentligen inte. Utan här finns det ett urval av musik som är mer neutral och stillsam.

Bryan Adams (Everything I do) I do it for you finns med. Skulle du beskriva den som neutral katastrofmusik?
– Det där är så himla personligt. För en del människor kan ju Bryan Adams vara precis det rätta. Alltså precis det som dom verkligen vill ha. Sen för en annan person så kan det ju vara det som man verkligen inte vill höra.

När Sveriges statsminister Olof Palme mördades 1986 gick Sveriges Radio över till att enbart spela klassisk musik.

Det är lätt att vi blir för oroliga för att folk ska ta anstöt av grejer. Men det beror ju lite på vad som händer

Jonas Westman, redaktionschef SR Musik

Vid det som kallas konstitutionell död sänder nämligen Ekot i samtliga kanaler. Då är det också nyhetsredaktionen som sänder ut musiken i det inledande skedet.

– Det finns bara tre fall av det som kallas konstitutionell död, säger Olle Zachrison, chef för Ekot. Det handlar om speciella rutiner vid den händelse att kungen, tronföljaren eller statsministern avlider, så det innefattar inte nationella katastrofer eller terrordåd. Vi håller faktiskt på att uppdatera och ser över rutinerna just nu.

Hur har det sett ut tidigare?
– Tidigare har normen varit att spela musik i kanalerna, sen går man in med korta nyhetsuppdateringar däremellan. Vi har av tradition valt mer sorgesamma, i huvudsak klassiska stycken i sådana lägen. I dag har tilltalet förändrats och nya plattformar tillkommit. Därför ser vi över rutinerna. Då ingår i det att titta på vilken musik och hur mycket musik vi ska spela i olika kanaler och vad som ska vara mixen mellan tal och musik.

Men hur fungerar musiken när katastrofen är ett faktum? Går man in aktivt som musikläggare vid händelse av kris?
– Ja, absolut, säger Jonas Westman. När terrordådet på Drottninggatan hände var det Linda Nordeman som la musiken. Då gick hon ned på P3 nyheters redaktion för att stämma av läget. Krislistan är ju snarare för innan nån har kommit in och börjat jobba.

Jag tänker att vid ett sånt läge som Drottninggatan när jakten är i full gång efter terroristen så spelar man kanske inte Lionel Richies Hello.
– Nä, och då spelar man ju absolut inte Happy.