Att bli kränkt – vår nya jultradition

Lagom till den första snön faller över Sverige och hyllorna börjar fyllas med julmust, pepparkakshus och chokladkalendrar visar sig även sociala medier från sin mest juliga sida.

Det vill säga, rasar återigen över att någon jultradition förändrats, ställts in eller gjorts mer inkluderande.

Det är som att vissa ser fram emot sin årliga julkränkma lika mycket som andra ser fram emot att kunna köpa lussebullar i sin lokala matbutik.

Varje år kan man ge sig sjutton på att förskolor, företag eller individer gjort eller sagt något som av den drevbenägna systemkollapshögern ses som ett tecken på en mycket större konspiration mot våra svenska traditioner.

Julkränkningarna är i sig en relativt färsk, men populär tradition.

Det första riktiga kränkningsåret kan nog sägas vara år 2012. Det var året då Astrid, 14, fick hatkommentarer i Avpixlats kommentarsfält för att hon deltog som lucia i SVT:s livesända tåg, och varken var vit eller blond.

Året när Mio, 10, inte fick vara pepparkaksgubbe i Luciatåget för att en lärare fått för sig att det kunde uppfattas som stötande.

Samtidigt klippte Disney bort dockor som avbildade rasistiska stereotyper ur Kalle Ankas jul. Och Sverige vredgades.

Vad ingen i drevhögern verkar minnas är att traditioner ständigt förändrats. Vi tappar intresset för vissa och går över till andra

2015 spreds förutom ett inställt luciatåg även fejkade nyheter från sajten “Nyheter-247” om att man valt att klippa bort Ferdinand ur Kalles jul.

Tjuren, påstods det, var feminin på ett sätt som kunde vara stötande för muslimer.

Det säger något om vår samtid att Viralgranskaren, som troligen har extra bråda dagar just i juletider, kände sig tvungna att reda ut det.

Följande år blev lite av en höjdpunkt för julkränkman. I början på november 2016 påstods i både svenska och utländska högerextrema medier att hela Sverige förbjudit traditionell julbelysning för att inte kränka muslimska flyktingar.

Kontroversiella althögerprovokatören Milo Yiannopoulos var en av dem som spred “nyheten”, som av allt att döma tog avstamp i att Trafikverket gått ut med att de inte längre skulle låna ut sina lyktstolpar för syftet.

Det var mycket snack om julgranar 2016. Lite senare i november spreds ett klipp som påstods visa muslimer som ”attackerar” en svensk julgran.

I själva verket var det ett årsgammalt klipp på ungdomar som vandaliserade en gran i ett shoppingcenter i Kairo.

Efter det var det kanske inte så konstigt att samma grupperingar som delat videon helt spårade ur i rasistiska konspirations teorier när julgranen på Hörbys torg sågades ner under samma månad.

Skellefteå blev också utan granar eftersom inga föreningar ville ansvara för dem, och det var så klart också invandringens fel.

Varje år kan man ge sig sjutton på att någon förskola, företag eller individ gjort eller sagt något som av stora delar av den drevbenägna systemkollapshögern ses som ett tecken på en mycket större konspiration mot våra svenska traditioner

Crescendot på hela året blev sedan att Åhléns i sin reklam visade ett barn som inte bara hade fräckheten att vara pojke och ha luciakrona, men också hade den dåliga smaken att ha valt fel hudfärg.

2017 kändes relativt lugnt i jämförelse utöver att P1 gjorde en planeringsmiss och råkade sända en muslimsk morgonandakt veckan innan jul.

I år har vi redan hunnit med att vara arga över att en belgisk julmarknad bytt namn till “vintermarknad”, att en skola tagit bort kristna jullåtar ur sin repertoar och att en förskola i Motala väljer att inte ha ett luciatåg.

Vad ingen i drevhögern verkar minnas är att traditioner ständigt förändrats. Vi tappar intresset för vissa och uppfinner andra. Det här konstaterades redan 2012, till tandagnisslan och varningar om islamisering av samhället från allehanda foliehattar.

Eftersom att med näbbar och klor försvara relativt moderna företeelser som att de “alltid funnits” ironiskt nog verkar vara en av de nya traditioner rassehögern glatt omfamnat, vill jag inte vara sämre.

Här kommer därför mina förslag på de mest kränkande ritualmorden i svensk historia.

• År 1890 när kommunistsossarna i arbetarrörelsen snodde första maj efter att den sedan katolsk medeltid varit till för att fira olika kristna helgon och apostlar. Förjävligt.
• Att vi sedan 1969 inte längre tvingas sitta inne och ha tråkigt hela långfredagen för att minnas Jesu lidande. Vi bor faktiskt i ett kristet land och vill ni hedningar inte lida för det kanske ni ska flytta någon annanstans och ha roligt.
• Att den fina svenska traditionen med julbock byttes ut mot någon sorts skäggig, säkert islamiserad figur med luva under slutet av 1800-talet.
• När man 1930 började sprida en okristligt överdådig version av semlor med grädde i, samtidigt som man slutade äta dem utan att först sänka ned dem i varm mjölk. Var det gott nog för att ta livet av Adolf Fredrik var det gott nog åt er.
• Slutligen: När kapitalisterna i PK-Hansan ströp salttillförseln till Sverige av politiska skäl och därmed tvingade fram surströmmingstraditionen som skulle plåga grannar och högstadieskolors ventilationssystem för all framtid. Det här är ett demokratiskt problem i paritet med att vissa högerdebattörer långt bortom anständighetens gräns inte längre säljer böcker.

Bege er nu, beväpnade med dessa bevis på samhällets förfall, ut i närmaste Facebookgrupp och rasa. Bara ni kan stå upp för de svenska traditionerna.