Ungern och Polen vill stoppa nya regler om lika lön
Ändrade EU-regler ska stärka rätten till lika lön för lika arbete. Men Ungern och Polen fortsätter att försöka stoppa detta. Nu kräver de att EU-domstolen häver beslutet.
Marianne Thyssen.
Efter en lång tids infekterad debatt tog EU i somras beslutet om att stärka rätten till lika lön.
– Det var det viktigaste för mig att åstadkomma den här mandatperioden, sa Marita Ulvskog, svensk EU-parlamentariker (S), till Arbetet när parlamentet hade röstat i maj.
Det är EU:s utstationeringsdirektiv som ändras. I stället för minimilön ska den som skickas på tillfälliga jobb mellan EU-länder få rätt till lika lön.
Medlemsländernas lagstiftning ska anpassas till detta senast sommaren 2020.
Men Ungern och Polen har varit emot hela vägen. Nu har de gått till EU-domstolen med krav på att ändringarna i direktivet hävs.
Ungerns regering menar att ändringarna inte syftar till att skydda arbetare, utan har protektionistiska syften.
På deras hemsida sägs bland annat att reglerna bryter mot principer om proportionalitet och krav på antidiskriminering.
Den belgiska sysselsättningskommissionären Marianne Thyssen har sagt att hon är trygg med att det reviderade direktivet är juridiskt korrekt.
– Men jag respekterar medlemsländernas rätt att utmana det, sa hon nyligen i ett tal.
Europafacket Etucs generalsekreterare Liina Carr säger i ett uttalande att detta inte är ett juridiskt fall, utan ren politisk hämnd för ett korrekt fattat politiskt beslut som de båda länderna inte tycker om.
Johan Danielsson, utredare på LO med ansvar för EU-frågor, är förvånad över att Ungern och Polen går till domstol.
– Mig veterligen är detta första gången EU fattar ett beslut och besvikna länder direkt går till domstol och säger att beslutet är ogiltigt, säger han.
Vad tycker du om de båda ländernas agerande?
– Det är väldigt märkligt, men det visar hur djup splittringen är i de här frågorna. Man går till domstol och hävdar att detta begränsar ens möjlighet att konkurrera med löner och arbetsvillkor. Det är en djupt olycklig utgångspunkt.
Processen oroar honom dock inte så mycket.
– Jag tror nog att de har ganska små möjligheter att nå framgång, säger han.
Johan Danielsson konstaterar att EU-domstolen först ska bevilja prövningstillstånd och att det sedan tar tid innan ett eventuellt avgörande kommer.
Han tror att direktivet kommer hinna implementeras i svensk lag innan dess och menar att det prioriterade nu är att se till att den svenska lagen blir bra.
En utredare har fått regeringens uppdrag att till 31 maj nästa år ta fram förslag på hur lagen ska ändras.
