Om en ny regering inte hunnit komma på plats och lägga en budget senast den 15 november, kommer övergångsregeringen att lägga fram en så kallad övergångsbudget.

Det är i princip 2018 års budget, men där vissa statsbidrag inte trappas upp som de skulle ha gjort annars, medan vissa som annars skulle ha trappats ner blir kvar.

Detta innebär att fem miljarder i generella statsbidrag till kommunerna uteblir, medan en del riktade statsbidrag som skulle ha fasats ut blir kvar. Det rapporterar tidningen Kommunalarbetaren.

Osäkerheten ställer till det för kommunerna, som är mitt uppe i budgetarbetet och måste ha en färdig budget med fastställda kommunala skattesatser senast den sista november.

– De riktade statsbidragen kan man inte använda hur man vill till verksamheten. Dessutom blir det lite svårt om man får dem från början av året men inte vet om man får behålla dem. Det är samma med de fem miljarderna, det kan ju hända att en ny regering ändå ger dem, så just nu är läget extremt oklart, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Det är nämligen troligt att den regering som så småningom tillträder lägger en så kallad ändringsbudget, vilket betyder att övergångsbudgeten inte kommer att gälla hela 2019.

Annika Wallenskog tror att kommunerna kommer göra olika – en del räknar med att de får ta del av de fem miljarderna i alla fall, andra att de inte får dem.

– Det måste de avgöra själva, men rådet måste vara att man ska hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta. Det är ju väldigt besvärligt om man räknar med att pengarna kommer och så gör de inte det, säger Annika Wallenskog.

Då skulle det kunna bli besparingar på verksamheterna som drabbar kommunalarna.

– Vi vet ju också att konjunkturen börjar plana ut. Man bör ha tagit höjd för det men när det vänder kan det gå snabbt, och om det samverkar med att man inte får de här fem miljarderna kan det leda till besparingar.

Samtidigt påpekar Annika Wallenskog att det ”demografiska trycket”, alltså att allt fler personer behöver välfärden, är så högt att det ändå kommer att krävas mer personal.

Hon tror att osäkerheten kring hur mycket pengar kommunerna kommer att ha nästa år är det som främst kommer att drabba kommunalarna.

– Om man till exempel har haft en tillfällig anställning och så vet man inte hur länge de här projekten kommer fortsätta, det gör att det finns en risk att man får osäkrare anställningsförhållanden, säger hon.

Många kommuner har svårt att få ihop sina budgetar redan som det är, och i år blir det alltså extra knepigt.

De verksamheter som har svårast att få ihop ekonomin och ofta går med underskott är socialnämnderna, främst äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Kommunalarbetaren, som tillsammans med Arbetet och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.