”Vid en insats i gamla industrilokaler tog luftflaskorna slut. Det togs beslut att använda filtermask. Information vi fått om filtermaskerna har varit bristfällig. Under insatsen blev jag rosslig och illamående. När jag skulle cykla hem dagen efter var jag påverkad: ont i halsen, kraftig huvudvärk, yr och mycket illamående. Jag klarade knappt av att cykla hem. Illamåendet, halssmärtan, huvudvärken och yrseln satt kvar i ytterligare två dagar.”

Orsak: Antändning. Rökutveckling. Kabelbrand. Antändning av ångor.

Utdrag ur arbetsskadeanmälan från räddningspersonal, 2017.

De senaste fem åren har 161 arbetssjukdomar anmälts bland brandmän och annan räddningspersonal. Drabbade kan få åkommor som akut förgiftning, kemisk lunginflammation, astma, KOL och olika cancerformer.

Det finns ett stort mörkertal i antalet anmälningar eftersom i den här typen av arbeten dyker oftast sjukdomarna inte upp förrän efter många år.

Nyligen tog Arbetsmiljöverket ett beslut om krav på garanterat säkert andningsskydd för blåljuspersonal i Sverige. Många av dessa yrkesgrupper har sedan sent 1990-tal använt Skyddsmask 90 – en typ av filtermask – som saknar den här garantin i form av CE-märkning.

Blåljuspersonal hör till vårt samhälles mest utsatta yrkesgrupper. Vi skickar fram dem vid bränder, upplopp, oljeutsläpp eller terrorattacker.

För Arbetsmiljöverket är det självklart att blåljuspersonal ska ha säkrast möjliga skydd, framtaget enligt den senaste tekniken. Vår främsta uppgift är att värna om allas rätt till en sund, säker och utvecklande arbetsmiljö. Ingen ska behöva dö, skadas eller bli sjuk av sitt jobb.

Skyddsmask 90 är en personlig skyddsutrustning av kategori III. För att godkännas måste dessa produkter genomgå den striktaste av CE-märkningsprocesser som innefattar årlig kontroll av produkten eller tillverkningen.

Tillverkaren måste tala om hur utrustningen ska användas och skötas för att fungera optimalt. Allt detta för att garantera att den ger ett fullgott skydd och är säker att använda.

Skyddsutrustningen ska vara personligt utprovad, för att passa den enskilda och ge tillräckligt skydd. ”One size fits all” duger inte. En produkt ska ha godkänts innan den sätts på marknaden – inte i efterhand. Det är detta som är CE-märkning.

Det är genom CE-märkningen som användarna vet att de kan lita på att produkten skyddar från de kemikalier, gaser, smittoämnen och strålning som annars skulle kunna döda eller skada dem allvarligt.

Endast personlig skyddsutrustning som bär CE-märket får säljas och användas inom EU.

Försvaret tog fram Skyddsmask 90 för att användas i krigstid som skydd för civilbefolkningen. Specifikationerna – vad den skyddar mot – är hemliga.

Sannolikt skyddar den mot de risker man kunde förutse i början på 1990-talet. Arbetsgivare kan alltså inte med säkerhet veta att masken ger det skydd som de anställda, i detta fall polisen och räddningspersonal, behöver idag.

Skyddsmask 90 tillverkades för 23 år sedan. Gummit i den kan ha blivit hårdare och mindre följsamt, vilket kan försämra de skyddande egenskaperna så att masken inte sluter tätt.

På marknaden finns sedan länge alternativ som uppfyller kraven på hälsa och säkerhet, alla med CE-märke. Maskerna används på många ställen runtom i landet.

Konkurrensneutralitet styr att Arbetsmiljöverket inte gör skillnad mellan statliga, landstingsstyrda, kommunala eller privata ekonomiska aktörer.

De som tar fram godkänd skyddsutrustning ska inte missgynnas ifall en myndighet gratis delar ut icke-godkända skyddsmasker för användning av räddningspersonal runtom i Sverige.

Att spara skattepengar på att använda skyddsutrustning som inte är bevisat duglig är fel sätt att spara.

Blåljuspersonal har rätt att ha det bästa tänkbara skyddet för ett hållbart arbetsliv!

Det tjänar individen på genom att inte riskera inandning av livsfarliga gaser samt hela samhället som tjänar in sjukvårdskostnader.