Skolsköterskan får eleverna att öppna sig
– Dagens ungdom är välinformerad, tycker skolsköterskan Christina Hemgård som gärna skulle vilja ha mer tid med eleverna. Följ med henne på en arbetsdag.
På sociala medier sprids uppgifter om påstådda risker med vaccination, och en del vårdnadshavare ger inte sitt samtycke till att barnet vaccineras. Vi respekterar föräldrarnas nej, men bjuder in till samtal, säger Christina Hemgård.
Eleverna har blivit mer stressade sedan den nya skollagen började tillämpas 2011, säger skolsköterskan Christina Hemgård. Betygshetsen har ökat.
Efter 18 år på olika skolor i Uppsala vet hon mer än de flesta om hur eleverna mår.
Skolsköterskan är den enda i skolans personal som träffar samtliga elever – och den som har strängast sekretess.
Hon har också hög status bland eleverna. De återkommande hälsosamtalen med skolsköterskan är frivilliga, men det är sällan en elev tackar nej.
– Hälsosamtalen är guld värda. Eleverna öppnar sig och berättar om sina problem i förtroende, säger Christina Hemgård.
Hon har ibland fått ta itu med allvarliga problem, som misshandel i hemmet och psykiska besvär som kräver hjälp från ungdomspsykiatrin.
Men oftast går svårigheterna att lösa på skolan.
– En 13-årig pojke berättade att alla hans pengar gick åt till sötsaker. Han åt godis i stället för lunch. Tillsammans räknade vi igenom vad sötsakerna kostade, och kunde ändra hans vanor.
…tänk om jag fick tillbringa mer tid med eleverna. Det är den kontakten som gör arbetet roligt.
En del elever kommer regelbundet när skolsköterskan har öppen mottagning.
Inte sällan vill de bara byta stöket i korridoren mot lugnet i väntrummet.
– På varje skola finns en grupp flickor som kommer för att de har mensvärk. Då tabletter inte hjälper får de ligga i vilrummet. Jag har haft elever som behövt stannat hemma några dagar varje månad.
En 16-årig flicka kom varje månad för att hämta mensskydd.
Hon fick dem inte hemma och hade inte råd att skaffa dem själv, berättar Christina Hemgård, som anser att kunskapen om mens har blivit bättre sedan hennes egen skoltid.
– Dagens ungdom är välinformerad. Mens är inte särskilt tabubelagt. Både flickor och pojkar kan prata obesvärat om mens.
Skolsköterskan ansvarar för att alla elever erbjuds vaccination. I årskurs två, fem och åtta är hon ute i klasserna och informerar om att det är dags.
– Man kan tro att det bara är att sticka i armen. Men det stora jobbet är att hämta in vårdnadshavarnas samtycke, kontrollera journaler och skicka kallelser, säger Christina Hemgård.
– Administration är den största delen av mitt arbete, och den har ökat. Den behövs … Men tänk om jag fick tillbringa mer tid med eleverna. Det är den kontakten som gör arbetet roligt.
En arbetsdag med Christina Hemgård
8.00 Kommer till skolan
Kommer till skolan. Går igenom mejl från vårdnadshavare och annan administration.
8.30 Hälsosamtal
Hälsobesök innefattande hälsosamtal, som tar ungefär 45 minuter per elev inklusive dokumentation. Gör bland annat tillväxtkontroll och samtalar med elev utifrån hälsoenkät.
12.00 Lunch. ”Om jag hinner, det kan hända något akut.”
12.30 Mottagning
Öppen mottagning, alltså tid för drop-in-besök.
13.30 Information
Informerar om kommande vaccination ute i klasserna.
14.30 Administration
Christina Hemgård.
16.30 Slut för dagen.
Om Christina Hemgård
Ålder: 53 år.
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning och specialistutbildning till distriktssköterska.
Bäst med jobbet: Kontakten med eleverna. ”Det är viktigt att röra sig ute i skolan. I korridoren ser man vilka som är ensamma, i matsalen ser man vilka som inte äter.”
Sämst med jobbet: ”Det stora antalet elever. För några år sedan hade jag totalt 650 elever på två skolor. Om någon slog larm var det svårt att hinna följa upp.”
Om skolsköterskor
Antal: 2 747 skolsköterskor arbetade i de kommunala skolorna 2017. Ett fåtal är män.
Utbildningskrav: Man ska vara legitimerad sjuksköterska. Det kräver normalt tre års högskoleutbildning. Dessutom krävs specialistutbildning till skolsköterska (två års studier på halvtid vid högskolan i Skövde), alternativt till distriktssköterska eller barn- och ungdomssköterska.
Lön: De flesta tjänar mellan 34 000 och 38 000 kronor i månaden.
Framtidsutsikter: Goda. Många skolsköterskor närmar sig pensionsåldern. Rekryteringen försvåras av att skolsköterskor ofta måste arbeta på mer än en skola för att få ihop en heltidstjänst.
