Slut på skattefria sjukförmåner
Nu spelar det inte längre någon roll om din arbetsgivare erbjuder dig privat eller offentlig sjukvård som förmån. Skatteverket slår fast att förmånsbeskattningen blir densamma.
Lagändringen trädde i kraft redan i somras, men nu kommer Skatteverket med ett ställningstagande som förtydligar tillämpningen av de nya reglerna.
– Vi var tvungna att komma med det här ställningstagandet för att tydliggöra att den vanliga rehabiliteringen som de flesta arbetsgivarna erbjuder, som naprapat och psykologihjälp, fortfarande är skattefritt även om det är sjukvård, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Tidigare beskattades privat och offentligt sjukvård som bekostats av arbetsgivaren olika.
Men sedan den 1 juli i år är beskattningen densamma oavsett huvudman för vården, vilket i praktiken innebör utökad förmånsbeskattning av privat sjukvård.
Det som inte är skattefritt är vård som går utanför ren rehabilitering och förebyggande hälsovård.
En del arbetsgivare erbjuder exempelvis löneväxling som går ut på att de anställda går ner i lön i utbyte mot betalda operationer i privat regi.
Förr var det skattefritt — men inte längre.
– Betalar arbetsgivaren saker som är så personliga som operationer och allmänna läkarbesök så ryms inte det i rehabilitering och förebyggande hälsovård.
Johannes Cleris/TT
Det här beskattas
Tidigare har privat och offentligt sjukvård som bekostats av arbetsgivaren beskattats olika. Sedan den 1 juli 2018 är beskattningen likadan oavsett huvudman för vården.
Vård som förmånsbeskattas:
• Fri hälso- och sjukvård av privat karaktär som vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen eller andra diagnosticerande undersökningar eller operationer som är att jämställa med privata levnadskostnader.
Vård som inte förmånsbeskattas:
• Företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering om den i huvudsak omfattar insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen.
• Rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan samt åtgärder som ingår i en plan för återgång i arbete.
• Behandling av missbruksproblem och ätstörningar.
• Besök hos fysioterapeut som ett led i en konvalescens, krisstöd, samtal hos psykolog, terapeut eller sjuksköterska och hälsokontroller med direkt koppling till arbetet.
Källa: Skatteverket
