De båda youtubekändisarna Hannah Widell och Amanda Schulman föreslår att arbetsgivare bör få rätt att kartlägga kvinnliga anställdas menscykler.

Att glappet mellan livsstilsmedia och LO-yrken är gigantiskt torde därmed vara klarlagt.

För Hannahs och Amandas förslag är inte ondskefullt, bara okunnigt. De vill att arbetsgivaren ska kunna anpassa sin ton, skäll eller kram, beroende på var i menscykeln den anställde befinner sig.

Att frågan länge varit en katalysator av makt har de ingen kunskap om.

En uppsjö företag runt om i världen kräver att kvinnligt anställda måste bära någon form av mensmarkör för att ha rätt att gå ofta på toaletten.

När lågpriskedjan Lidl etablerade sig i Sverige kom det fram att företaget i både Tjeckien och Polen krävde att kvinnliga anställda vid mens skulle bära ett rött pannband.

När det norska fackförbundet Parat för några år sedan kartlade företagens toalettregler fann de arbetsplatser i Norge där kvinnorna av samma skäl fick bära röda armbindlar när de hade mens och där kvinnliga telefonförsäljare blev tvungna att knappa in en särskild kod när de skulle på toaletten.

Mens är den enskilda kvinnans privata angelägenhet.

Hur mycket och vad som ska föra vidare till andra är hennes val och ingen annans.