En måndag i juli 2015 dök mannen som arbetade med matleveranser inte upp på jobbet.

På torsdagen veckan innan hade hans arbetsgivare sagt att han skulle ta semester, trots att de tidigare pratat om att mannen skulle jobba hela sommaren.

Arbetsgivaren ville dock att mannen skulle jobba en vecka till innan han tog ledigt, vilket mannen inte ville.

När mannen inte kom till jobbet skickade företaget en varning med posten där chefen förklarade allvaret i att bryta semesteröverenskommelser.

När mannen ändå inte dök upp, skickades ytterligare ett brev där företaget förklarade att de tolkade hans beteende som att han sagt upp sig och att anställningen därmed var avslutad.

Mannen ville dock inte alls sluta när han kom tillbaka efter sin semester utan stämde företaget för att ha avskedat honom utan grund.

Tingsrätten som först prövade fallet kom fram till att det var företaget och inte mannen som avslutade anställningen. Det var därmed att betrakta som ett avskedande eftersom mannen inte fått uppsägningstid.

Tingsrätten ansåg också att det saknades skälig grund för uppsägningen.

Mannen hade förvisso uteblivit från arbetet, men haft i alla fall viss anledning till det då arbetsgivaren med kort varsel brutit deras överenskommelse om att han skulle jobba hela sommaren, resonerade rätten.

Även Arbetsdomstolen som nu avgjort fallet ansåg att det handlar om att avskedande från arbetsgivarens sida. AD anser dock att företaget haft rätt att sparka mannen.

Att utebli från arbetet kan vara grund för avskedande och tidigare AD-domar ser extra allvarligt på fall där arbetstagare fått avslag på ledighetsansökan men ändå tagit ledigt.

Det kan likställas med arbetsvägran, enligt domstolen. AD anser inte att det faktum att arbetsgivaren tvingat honom till ledighet med kort varsel är tillräckliga förmildrande omständigheter för att utebli från jobbet.

Mannen får därmed inget allmänt för att han skulle ha avskedats felaktigt, men däremot för att företaget brutit mot formaliakrav när de inte meddelat avskedandet på ett riktigt sätt.

Företaget ska därför betala 10 000 kronor i skadestånd. Mannen ska dock stå för företagets rättegångskostnader på närmare 140 000 kronor.