När skönheten kan sätta världen i brand

DEBATT. Aldrig förr har så många kändisar gett sig in i skönhetsbranschen.

Men är det verkligen så lämpligt att kränga krämer och läppstift mitt i brinnande klimatkris?

Produkterna i hyllan kommer i små burkar, tuber, stift och etuier. Min blick dras särskilt mot alla nyanser av foundation.

Rihannas Fenty beauty har sedan lanseringen för ett drygt år sedan fått mycket beröm för just denna mångfald.

Makeup-märket har som uttalat syfte att vara inkluderande för ”kvinnor överallt”. Med sin värderingsdrivna utgångspunkt har sminkproduktionens succé inte bara gjort Rihanna rikare.

Den har också stärkt hennes image som en av den moderna kulturens främsta förespråkare av jämlikhet och feminism.

Den barbadiska superstjärnan är långt ifrån den enda från musik- och nöjesindustrin som på sistone valt att bredda sin verksamhet till att även innefatta att sälja skönhetsprodukter.

Madonna har sedan en tid tillbaka hudvårdslinjen MDNA SKIN, just nu hajpad för en flashig ansiktsroller som antagligen kan alternera som sexleksak.

Influencerikonen Kylie Jenners Kylie Cosmetics är ett av de senaste årens mest framgångsrika, nya makeup-företag. Syrran Kim Kardashians KKW Beauty ligger inte långt därefter.

Skönhetsföretagen lever alltså bokstavligen på att vi bryr oss mindre om planeten än vad vi bryr oss om att vara vackra

Varje starkt personligt varumärke med självaktning tycks i dag kräva en kosmetiklinje.

Till och med Zlatan kränger egen hudvård.

Men samtidigt som hyllorna inne i varuhusen och apoteken fylls med kändiskrämer hotas världen utanför av ett allt mer extremt klimat.

Dessa båda utvecklingar går förstås inte alls ihop. De mest inflytelserika rösterna inom forskningen och miljörörelsen har ju sedan länge varit eniga om att klimatkrisen inte kommer kunna stoppas utan att vi gör stora förändringar i produktions- och konsumtionsmönster.

Ändå fortsätter fabrikerna mata ut krämer och smink som om där inte fanns någon morgondag.

Precis som alla branscher har skönhetsindustrin på senare år förvisso fått utstå en hel del påtryckningar om att ta större hänsyn till miljön.

Som ett direkt svar har bland annat utbudet av produkter som kallas ”organic” eller ”eko” ökat märkbart.

Men där livsmedel måste leva upp till strikta krav för att få använda dessa epitet saknas liknande reglerande strukturer för kosmetika.

Vem som helst kan kalla sin kräm ekologisk, även om den bara består av så lite som en procent certifierat ekologiskt innehåll.

En annan varukategori som växer är den veganska. Precis som klimatmedvetenheten återspeglas på konsumenternas tallrikar förväntar sig kosmetikaindustrin att vi vill att den syns även i badrumsskåpen.

När svenska influencern Therése Lindgren i fjol lanserade ett eget hudvårdsmärke, Indy beauty, var den veganska profilen ett självklart val som främsta säljargument.

Även lagstiftning med miljöhänsyn har på sistone påverkat skönhetsindustrin. Mikroplaster står för den allra största delen av plastskräpet i världshaven.

Vem som helst kan kalla sin kräm ekologisk, även om den bara består av så lite som en procent certifierat ekologiskt innehåll

De finns bland annat i vissa textilier, bildäck – och hygienartiklar. Förut har tandkräm, schampo och mekaniska peelingkrämer kunnat ha små plastbitar i sig, för en slipande effekt.

Enligt IVL Svenska miljöinstitutets uppskattning 2016 kom tidigare 66 ton plastpartiklar per år i svenska hav från den här typen av produkter.

Sedan i somras är att tillsätta plast i skönhetsartiklar förbjudet i Sverige. Producenterna får hitta andra alternativ, som persikokärnor och råsocker.

Ekologiskt och veganskt innehåll inuti förpackningarna i all ära. Den typen av insatser spelar ändå ganska liten roll när det i mångt och mycket ändå är själva förpackningarna i sig som är den stora miljöboven.

Enligt intresseorganisationen Zero waste produceras mer än 120 miljarder förpackningar för skönhetsprodukter varje år, och de allra flesta går inte att återvinna. Majoriteten av burkarna och tuberna är gjorda av plast.

Addera till detta problematiken med att de allra flesta beautyartiklar huvudsakligen består av vatten, som sedan ofta flygs över halva jordklotet för att nå våra butikshyllor.

Visst ser hudvårds- och sminktrenden som på senare år politiserats och getts såväl feministisk som antirasistisk underton då plötsligt ut som något annat?

Visst får den härliga egenomsorgen och självförverkligandet som är kopplat till skönhetsvård en bismak? Den är fadd och unken och den har ett namn: Skam.

Medan kändisarna fortsätter att göra reklam för sina uppstramande krämer, skimrande highlighters och kyssäkra läppglanser får allt fler av beautyvärldens inofficiella makthavare upp ögonen för branschens destruktiva effekter.

Annahita Yazdi, årets skönhetsskribent 2016, konstaterande nyligen i en text på whinar.se att hon förvisso älskar beauty, men: ”jag älskar inte beauty så pass mycket att jag lyckas kväva rösten i mig som säger att mitt bloggande i dess nuvarande form i praktiken enbart går industrins ärenden och bidrar till ökad konsumtion.”

Aldrig förr har så många kändisar gett sig in i skönhetsbranschen. Men är det verkligen så lämpligt att kränga krämer och läppstift mitt i brinnande klimatkris?

De flesta förstår att köpet av en ny skönhetsprodukt stödjer en bransch som i sin tur förstör planeten. Ändå fortsätter industrin att växa.

Vi handlar bara mer smink och mer hudvård. Där finns nu till och med något som kallas ”anti-pollution”-produkter, som ska kunna skydda huden från samma föroreningar som produkterna i sig bidrar till.

Skönhetsföretagen lever alltså bokstavligen på att vi bryr oss mindre om planeten än vad vi bryr oss om att vara vackra.

Kändisarna som så villigt gör sig själva till en del av detta behöver tänka ett steg längre om de vill behålla sina, i många fall dessutom i övrigt politiskt medvetna, varumärkens trovärdighet.

För visst, hoppet om ett finare yttre må vara det sista som överger människan. Men hur vacker du är spelar väldigt liten roll om jorden ändå gått under.