Ska även obehöriga lärare få vara med i facket? Det är den kanske mest omdebatterade frågan inför Lärarförbundets kongress som hålls denna vecka.

Lärarförbundets styrelse har lagt fram ett förslag om att förbundet ska vara ett professionsförbund där det ska krävas relevant utbildning för medlemskap.

Facket har länge stöttat kravet på lärarlegitimation för att höja yrkets status och detta är ytterligare ett sätt att betona lärares speciella yrkeskunnande och professionsfrågorna, enligt styrelsen.

För att ändra i stadgarna krävs att en majoritet på två tredjedelar säger ja till förslaget om professionsförbund på kongressen och det är tveksamt om det stödet finns, enligt en enkät som Lärarnas tidning skickat ut till alla 259 kongressombud.

Enligt tidningens genomgång är det runt hälften som tydligt stöttar förslaget men många är fortfarande osäkra.

Kritikerna menar att lärarna delas upp i A- och B-lag ute på skolorna och att facket tappat mark i områden där lärarbristen är stor.

– Om inte alla lärare kan fortsätta vara medlemmar blir det ett svek mot skolor i socio­ekonomiskt svaga områden. Det är svårt att locka legitimerade lärare till utanförskapsområden och det gör att Lärar­förbundets inflytande där kommer att minska drastiskt, säger Annica Carlsson, ordförande för Lärarförbundet i Huddinge, till Lärarnas tidning.

Lärarförbundets ordförande Johanna Åstrand Jaara anser att ett professionsfack blir en styrka för att motverka lärarbristen genom att utöva påtryckningar så att obehöriga lärare får rätt utbildning.

– Det här handlar inte om att vi på något sätt omdefinierar målsättningen med förbundets arbete; vi ska fortsätta vara en tydlig röst för läraryrkets villkor och utveckling, men också för varje elevs rätt till behöriga lärare, säger hon till tidningen.

Förutom frågan om förbundets framtid kommer kongressen behandla många frågor om lärarnas arbetsvillkor.

Lärarbristen är fortfarande stor och för att komma till rätta med det krävs både ökade lärarlöner och minskad arbetsbelastning enligt Lärarförbundet.

Totalt har 269 motioner kommit in till kongressen och många handlar om möjligheten att utföra ett bra jobb.

Tid och att räcka till är i fokus i en stor del av dem.

Till exempel föreslår några motioner att undervisningstiden ska begränsas, och andra att tillräcklig planeringstid ska garanteras även för förskollärare och fritidspedagoger.

Fem förslag i motioner till kongressen

1. Lärare och förskollärare ska slippa karensdag i sjukförsäkringen kräver flera motioner.

”Barnen nyser och hostar rakt ut i luften, ibland kan man få en nysning rakt i ansiktet när man tröstar ett barn” skriver till exempel avdelningen i Ovanåker.

2. Begränsa lärares undervisningstid. Några avdelningar, till exempel Kävlinge, kräver att det införs ett tak för lärares undervisningstid så att lärarna får tillräckligt med tid till exempel till planering och utveckling. Andra vill se en rejäl garanterad planeringstid även för lärare i förskola och på fritids.

3. Fria pedagogiska måltider. 25 avdelningar stöder avdelningen i Eskilstunas krav på att skolpersonal ska få äta gratis när de har i uppdrag att äta med eleverna. ”Vi förväntas alltså utföra en aktivitet/arbetsuppgift som vi själva får betala för!” skriver avdelningen i motionen.

4. Mer kompetensutveckling. Tid och resurser för kompetensutveckling krävs i flera motioner. Göteborg tar det längst och kräver att alla lärare garanteras återkommande kompetensutveckling med betalda heltidsstudier.

5. Legitimation för fler. Lärare har det redan så varför inte ställa krav på yrkeslegitimation även för skolledare, kulturskolans lärare och för fritidspedagoger, undrar ett antal motionärer som för fram sådana förslag.