”Lösningen på hamnkonflikten – släpp in oss som avtalspart”
Vi har den enkla lösningen för att skapa arbetsfred i hamnarna: Släpp in Hamnarbetarförbundet som fullvärdig avtalspart. Det skriver förbundets ordförande Eskil Rönér i en replik till Svante Nycander.
Strejk i Göteborgs containerhamn i slutet av 2016.
Hamnarbetarförbundet vill teckna kollektivavtal med fredsplikt. Svante Nycander beskriver i en debattartikel en situation i hamnarna som saknar anknytning till verkligheten och bygger på en rad missuppfattningar.
Senast onsdagen 26 september satt vi i förhandling med Sveriges Hamnar, på vårt initiativ, där fackföreningens sista bud var att teckna ett exakt likalydande avtal som det befintliga Hamn- och stuveriavtalet.
Men Sveriges Hamnar vill inte ha en lösning som innebär att Hamnarbetarförbundet blir fullvärdig avtalspart, trots att hälften av landets hamnarbetare har valt att vara medlemmar hos oss. I stället drog de återigen fram sitt gamla förslag om hängavtal.
Svante Nycander verkar tro att hängavtal också är det enda som är möjligt för Sveriges Hamnar att erbjuda. Men vi känner inte till något annat exempel där en fackförening tecknar hängavtal på ett annat fackförbunds avtal. Tvärtom är det mycket vanligt att en arbetsgivare har kollektivavtal med flera fackförbund inom samma område.
Det skulle vara orimligt för vilken fackförening som helst att acceptera ett hängavtal, eftersom det inte ger något inflytande över vare sig arbetsvillkoren eller vardagen ute på arbetsplatsen. Man skulle då sälja fredsplikten till reapriset att underkasta sig en annan organisations förhandlingsresultat, både nuvarande och framtida.
Debattören vill lösa situationen i hamnarna genom en sorts stopplag. Vi har svårt att se hur det skulle påverka läget i dag, eftersom det sedan 30 juni 2017 inte råder några stridsåtgärder. Då hade containeroperatören APM Terminals genom en lockout ensamt stått för 87 procent av de förlorade arbetsdagarna på hela svenska arbetsmarknaden förra året, enligt Medlingsinstitutets statistik.
Den enkla lösningen är varken att drastiskt försvaga hela fackföreningsrörelsen genom att inskränka strejkrätten, eller tomma slag i luften genom verkningslösa stopplagar.
För ett och ett halvt år sen hade kanske Nycanders förslag kunnat vara en reträttväg för socialdemokratin för att slippa dra på sig den kontroversiella utredning som nu verkar leda fram till en lagändring som allvarligt minskar löntagarnas styrka på arbetsplatserna.
Nu, i oktober 2018, får man nog se förslaget som en smula ologiskt och inaktuellt. I stället har de fackliga centralorganisationerna själva konstruerat sin egen rävsax. Ironiskt nog skulle ju det partsgemensamma lagförslaget innebära att det enda som blir lagligt att ta till konflikt för i hamnarna – ett eget kollektivavtal som blir det sist ingångna på arbetsplatsen – riskerar att bli helt meningslöst att inneha. Och precis som Nycander skriver så kommer det att få än mer långtgående konsekvenser i andra branscher.
Sedan april i år är hamnarbetarnas problem inte längre koncentrerade till unionbusting-företaget APM Terminals. I dag har över hundra skyddsombud fråntagits sina mandat runtom i landet på grund av att de är medlemmar i Hamnarbetarförbundet. Vi är allvarligt oroade över säkerheten på kajerna.
Den enkla lösningen är varken att drastiskt försvaga hela fackföreningsrörelsen genom att inskränka strejkrätten, eller tomma slag i luften genom verkningslösa stopplagar. Den enda långsiktiga lösningen är att släppa in Hamnarbetarförbundet som avtalspart.
