”Rädda järnvägen – så här kan problemen lösas”
Fyra av tio långdistanståg var försenade under sommaren. Tågstrulet verkar aldrig ta slut. För att lösa problemen med järnvägen krävs större investeringar, höghastighetståg och förstatligande av underhållet. Det skriver Valle Karlsson, ordförande Seko.
Igår rapporterades om att fyra av tio långdistanståg var försenade i somras.
En kraftigt bidragande orsak var givetvis det varma vädret, men det går samtidigt inte att sticka under stolen med att vi ständigt möts av rapporter om återkommande tågproblem.
Det handlar om signalfel, nedriven kontaktledning och bristfällig snöröjning. Tågstrulet verkar aldrig ta slut.
Sekos ser två stora anledningar till att tågstrulet inte upphör. Den ena är att för lite resurser satsas på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår.
Det andra är en illa fungerande organisation för järnvägen.
När det gäller resursfrågan har S-MP regeringen lagt fram en ny infrastrukturproposition. I den fastslås vilka resurser som avses satsas kommande tolvårs-period.
Och även om regeringen utökar budgeten för järnvägsunderhållet ligger nivån endast på det som kallas ”bibehålla dagens funktionalitet i järnvägssystemet”.
Seko anser att det är för lågt siktat av regeringen. Regeringen bör ha ambitionen att järnvägssystemet ska leverera i världsklass.
Seko anser att järnvägen har en given plats i det framtida klimatsmarta samhället. Därför måste järnvägen prioriteras
Ska företag såväl som privatpersoner motiveras att ställa fossildrivna fordon hemma för att i stället ta tåget krävs att järnvägen som transportsätt prioriteras.
Så som situationen är i dag och har varit under lång tid finns en infrastrukturskuld med kraftigt uppdämt behov.
Utan rätt resurser under lång tid kommer detta eftersläpande underhåll inte tas ikapp.
Ska det eftersläpande järnvägsunderhållet betas ikapp under kommande tolv år krävs 40 miljarder kronor extra. Först vid detta läge kommer järnvägen att prestera bättre.
Dessutom måste kommande regering besluta sig för byggandet av höghastighetståg i Sverige.
Om politikerna menar allvar med det fossilfria samhället måste det bli en snabb utbyggnad.
Det är inte förrän hela höghastighetsnätet står färdigt som samhället också kan dra nytta av hela investeringen.
För att få fram resurser till en järnvägsutbyggnad anser Seko att man bör använda sig av en kombination av slopat överskottsmål samt lånefinansiering. På detta sätt går det få fram resurser för en utbyggnad där höghastighetsnätet är klart om 20 år.
Nya stambanor avlastar befintliga järnvägsspår, vilket bland annat utökar möjligheterna för mer regional- och godstrafik.
Ska det eftersläpande järnvägsunderhållet betas ikapp under kommande tolv år krävs 40 miljarder kronor extra. Först vid detta läge kommer järnvägen att prestera bättre
När det gäller organisationen för underhållet måste denna stöpas om för att få mesta möjliga ut av de pengar som läggs på järnvägen.
Sittande regering har gett Trafikverket i uppdrag att skaffa sig en egen organisation för besiktning av järnvägen.
Detta är bra och kommer leda till att Trafikverket får bättre kunskap om den infrastruktur myndigheten förvaltar.
Vidare krävs att Trafikverket ges i uppdrag att skaffa sig en egen organisation för utförande av järnvägsunderhåll.
I dag upphandlas allt detta. Denna modell har tydliga brister som inte går att lösa på annat sätt än att myndigheten får egen personal som, bokstavligt talat, går i spåren och hittar fel samt åtgärdar dessa.
Sekos förslag är att det statliga järnvägsunderhållsbolaget InfraNord inkorporeras i Trafikverkets egen regi.
Här finns den kompetens och erfarenhet som myndigheten behöver.
InfraNords verksamhet motsvarar cirka 50 procent av underhållsmarknaden.
Järnvägens problem måste lösas. För det krävs en handlingskraftig regering.
Seko anser att järnvägen har en given plats i det framtida klimatsmarta samhället. Därför måste järnvägen prioriteras.