Konservatorn har blick för liv och rörelse

En del kan sägas ha fått sitt jobb, om inte av födsel, så av ohejdad vana.

Jeanette Setterberg, en av landets drygt 30 yrkesverksamma konservatorer är en av dem.

– För mig började det redan som mycket liten. Jag samlade på allt möjligt jag hittade i skogen, stenar, benbitar och spindlar, och hade ett museum där hemma, som kanske inte var någon publikframgång men ändå, minns hon.

En död näbbmus blev ingången till drömjobbet.

– Den lämnades kvar en tid under en glasburk och när vi kom tillbaks var det bara skelettet kvar och lite päls, det blev mitt första montage, berättar Jeanette Setterberg.

I skogarna hittade hon döda fåglar, ormar och andra djur att ta tillvara.

Tolv år gammal ringde hon till Naturhistoriska i Göteborg för att få hjälp.

Följdriktigt var det där hon senare praoade i skolan.

Sen var det kört. Hon började med lärlingsplatser 1976, gick vidare som yrkesverksam på Naturhistoriska i Göteborg och Stockholm och är sedan 1994 egen företagare.

Hennes ateljé, några kilometer norr om Mariefred, är för dagen fylld av vildsvin, ett lodjur, mårdar, fåglar, en andunge och en större hackspett.

– Jag älskar djur, det är ett konstnärligt skapande som kräver blick och kunskap om anatomi och djurens miljö. Det blir aldrig rutin.

Men jobbet kan vara tungt och lukta allt annat än rosor.

När hon började fanns det cirka 120 medlemmar i yrkesorganisationen Sveriges zoologiska konservatorer, i dag är de 34 kvar.

– De flesta som slutar ger upp på grund av regelverk och massiv byråkrati, säger Jeanette Setterberg.

Ett uppstoppat, eller monterat som det heter, djur, består inte av ett helt skelett med påsatt päls eller fjädrar.

I däggdjuren är det bara skinnet och klorna kvar, medan det i fåglar finns en del skelettdelar kvar.

Resten är oftast en avgjutning, av en i lera uppbyggd form av djuret.

– Det är då det gäller att kunna anatomin, ha blick för muskelspel, senor och ådror, för att få den konstgjorda kroppen, mannekängen, som skinnet sys fast vid att bli ”levande”, säger Jeanette Setterberg.

– Svårast är att få djuren att verkligen se levande ut.

Landets jägare är de vanligaste uppdragsgivarna.

Rävar, hjortar, vildsvin, fåglar; kort sagt allt vilt kan monteras och förevigas.

Jeanette Setterberg gör också stora jobb åt muséer.

Den som besöker Naturhistoriska i Stockholm kan till exempel se hennes vargar och kronhjortar i miljö.

En arbetsdag med Jeanette Setterberg

08.00 Börja flå

09.00 Garvar skinn

10.00 Förbereder en mannekäng

12.00 Lunch och hundpromenad

14.00 Garvar skinn

15.00 Syr på skinn på mannekäng

18.00 Förbereder morgondagens jobb