Facklig strid ger NHL-proffsen miljoner

På sätt och vis är NHL, National Hockey League, som vilket annat storföretag som helst. Ägare som vill tjäna så mycket pengar som möjligt genom att människor köper deras produkt av anställda som tjänar så lite som möjligt.

Konflikten i amerikansk proffs-idrott ligger i vad som är produkten. Enligt ägarna är det de själva, ligans namn och matcherna.

Enligt många andra är det de anställda, spelarna, som kunderna betalar för.

1 700 anställda hockeyspelare har så klart svårt att komma överens med varandra i en Whatsapp-grupp och därför finns spelarfacket National Hockey League Players Association (NHLPA).

En person som haft mycket med NHLPA att göra är Nisse Ekman. I början av 2000-talet spelade han sex säsonger i NHL. I dag är han sportchef för Djurgårdens damer och vice ordförande för det svenska spelarfacket SICO.

– Ingenstans i världen finns det så starka fackförbund som i nord-amerikansk proffsidrott, säger Nisse Ekman.

Det är tack vare NHLPA som spelarna har så höga löner, anser Nisse Ekman.

Snittlönen i NHL ligger enligt Forbes på tre miljoner dollar om året, det vill säga ungefär 29 miljoner svenska kronor. Ingångslönen för en spelare i NHL är, enligt kollektivavtalet, 850 000 dollar, cirka 8,2 miljoner kronor.

Det finns många olika sätt att räkna ersättningen till hockeyspelare men den som har högsta snittlönen per år i NHL är just nu den 21-årige kanadensaren Connor McDavid. Han tjänar årligen 12,5 miljoner dollar, cirka 121 miljoner kronor, och det kommer han att göra i åtta år framöver.

När det kontraktet skrevs förra sommaren blev det en ”game changer” för hela ligan och spelarlönerna spås nu öka ännu mer.

Enligt det nuvarande kollektivavtalet ska de båda parterna dela ungefär lika på intäkterna, men så har det inte alltid sett ut.

När ett nytt kollektivavtal skulle förhandlas inför säsongen 2004 ville ligan bland annat införa ett lönetak, någonting som då var helt otänkbart för facket. Resultatet blev att inget nytt avtal skrevs och säsongen startade aldrig – en lockout.

Nisse Ekman tillbringade lockout-säsongen 2004/05 i Djurgårdens IF och slutade femma i Elitseriens poängliga.

– Ägarna ville förändra saker, det ville inte vi spelare. Det var ägarna som kom med orimliga krav, säger han.

Under lockouten hade NHLPA mycket kontakt med sina spelare. Nisse Ekman berättar att de satt i telefonkonferenser och att representanter flög till Stockholm för att träffa spelarna ansikte mot ansikte.

Till slut kom parterna överens om ett nytt kollektivavtal. Facket tvingades att ge sig i frågan om ett lönetak. Säsongen 2005/06 var starten på en ny era i NHL, ”lönetakseran”.

Plötsligt blev det en helt annan sport. Att bygga en trupp blev som att lägga ett pussel. Skrev du ett kontrakt med en spelare så gällde samma lön under hela kontraktstiden, oavsett om spelaren gjorde bra eller dåligt ifrån sig.

Det är också därför som den högst betala spelaren McDavids monsterkontrakt blev en game changer. Han garanteras en årslön på 12,5 miljoner dollar under åtta år. Det är vad han anses vara värd, oavsett hur han presterar.

När Toronto Maple Leafs unge stjärna Auston Matthews det här året ska förhandla om ett nytt kontrakt kommer han peka mot McDavid; ”Är han värd 12,5 ska jag åtminstone ha 11”.

Avtalet anger att ett lag högst får lägga ut 79,5 miljoner dollar på spelarlöner. Det finns även ett golv. Inget lag får ha lägre löneutgifter än 58,8 miljoner dollar.

Fackets främsta uppgift är att förhandla villkoren i kollektivavtalet och få upp taket för lönerna.

Eftersom det finns en pott för varje lag innebär det att om en spelare tjänar mer så måste en annan tjäna mindre.

Rickard Wallin var lagkapten i Färjestad i många år och jobbar i dag som NHL-expert för Viasat. Han minns sin tid i NHL.

– Man vet vad alla tjänar. Media och supportrar kan tycka att någon har en felaktig lön, men det är ingenting spelare bryr sig om. Systemet är ju uppbyggt så att rookies tjänar väldigt lite och sen jobbar upp sig. Allting där borta handlar om business, säger Wallin.

Att komma över till Nordamerika som ung svensk är en stor omställning. Känslan av att vara en spelbricka är påtaglig.

– Det är väldigt annorlunda i NHL jämfört med att spela i Sverige. Man ger helt och hållet upp sina rättigheter till ligan och därför är det viktigt att det finns ett starkt spelarfack. Det är svårt för oss i Sverige att förstå hur det är där borta.

Den största skillnaden bottnar i att klubbarna inte är ideella föreningar utan företag med ett tydligt syfte.

– Klubbägarna vill tjäna pengar, konstaterar Rickard Wallin.

Under lockouten 2005/06 var det flera hockeyspelare som blev insatta i hur facklig verksamhet fungerar och insåg vikten av ett starkt fackförbund. När ett nytt kollektivavtal skulle förhandlas 2012 skedde ytterligare en lockout som varade en halv säsong.

Avtalet som skrevs då kan brytas av båda parter sommaren 2019 och de flesta experter tror att det då blir en ny lockout. Hotet om en inställd säsong är däremot ingenting som spelare tänker nämnvärt på.

– Nej, det spelar ingen roll. Med ett år kvar har man mycket att se fram emot. Alla matcher som ska spelas, möjligheten att vinna. Det är det hockey handlar om, säger Nisse Ekman som efter sin spelarkarriär alltså började engagera sig i det svenska spelarfacket.

Love Lindqvist

Fotnot: NHL-säsongen inleds den 3 oktober. I den första omgången spelar bland annat Nisse Ekmans gamla lag San José Sharks mot Anaheim Ducks. Regerande mästarna Washington Capitals möter Boston Bruins. Hela NHL:s kollektivavtal går att läsa i ett 540 sidor långt dokument på NHLPA.com.