Usel arbetsmiljö för LO-kvinnor gäller också deras chefer
Ingen LO-ansluten undersköterska inom hemtjänsten eller annan vård och omsorg får en bra arbetsmiljö med en chef som saknar uppbackning och som är för stressad för att ens komma ihåg ens namn, skriver Arbetets politiska redaktör.
En chef som ensam sköter verksamheten för 80 – 90 medarbetare.
Det är faktiskt verkligheten inom delar av kvinnodominerade LO-yrken i svensk vård och omsorg, något som naturligtvis också går ut över de anställdas hälsa och säkerhet.
Arbetsmiljöverket presenterar nu en kartläggning av kvinnors arbetsplatser inom vård och omsorg.
På tre år har verkets inspektörer träffat 1 300 första linjens chefer.
I inte mindre än 99 procent av fallen resulterade besöken i anmärkningar mot arbetsgivaren.
Betänk detta. 99 procent!
Cheferna saknar stöd från HR-avdelningen, de saknar IT-stöd, de saknar rutiner för hur de ska agera vid hot och våld, de saknar hjälp vid stress och överbelastning – och de har på tok för många anställda per chef.
Det här är naturligtvis djupt otillfredsställande, dels för att cheferna själva slits ut men också för de anställda.
Ingen LO-ansluten undersköterska inom hemtjänsten eller annan vård och omsorg får en bra arbetsmiljö med en chef som saknar uppbackning och som är för stressad för att ens komma ihåg ens namn.
Första linjens chefer måste in som en egen grupp i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Den självklara synen att överbelastade chefer försämrar både arbetsmiljön, arbetsresultat och vanlig simpel trivsel, måste in även i kvinnodominerade LO-yrken.
